Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Stockholmare väljer kroglunch

Nästan var tredje skåning ratar lagad lunch, visar en undersökning från Previa. Detta trots att Malmö har de lägsta lunchpriserna i landet, enligt en annan studie.
Johanna Rovira Publicerad

Enligt Lunchfrämjandets senaste undersökning äter en majoritet av alla anställda medhavd lunch. Uteätarna har minskat på grund av krisen, framför allt männen har börjat med matlåda istället. Sedan 2007 har andelen män som har medhavd hemlagad lunch ökat från 22 till 39 procent.

Kvinnor har alltid varit mer för matlåda. Enligt den senaste undersökningen äter nästan varannan anställd kvinna medhavd hemlagad lunch i lunchrummet mellan tre och fem dagar i veckan.

Men i Skåne och Blekinge skiljer sig matvanorna från övriga landet, enligt hälsoföretaget Previa, som i samband med måltidens dag idag, kartlagt anställdas matvanor. 29 procent av de anställda i Skåne och Blekinge väljer bort såväl hemlagad lunch som restaurangmat och klarar sig tydligen på en macka, en sallad eller ingenting. Orsaken är troligen, enligt Previa, Skånes närhet till Danmark, där en smörgås är ett vanligt alternativ till lagad lunch.

Bäst på att äta lagad mat på lunchen (95 procent) är anställda i Örebro, som enligt Gastrogates restaurangprisindex, har bland de högsta lunchpriserna i landet. Snittpriset för en dagens är där 76 kronor - bara 90 öre mindre än i Stockholm som har landets allra högsta lunchpriser. Stockholmarna är trots det de som oftare väljer krogen framför gårdagens rester i en matlåda.

Lägst lunchpriser har paradoxalt nog Malmö (som ligger i Skåne). Där kostar en lunch i genomsnitt 70 kronor och 80 öre.

Fakta

Lunchfrämjandets tips för en bra lunchrast:

  1. Ta en längre lunchrast - minst en timme.
  2. Lämna arbetsplatsen
  3. Stäng av mobilen
  4. Ät i lugn och ro
  5. Prata med arbetskamrater
  6. Ta en promenad
  7. Ta en tupplur

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.