Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Sätt stopp för energitjuven!

Känns det som kollegan suger musten ur dig? Risken är att du råkat ut för en energitjuv, som njuter av att göra dig orkeslös.
Anita Täpp Publicerad

Det är möte på jobbet. Du har lagt fram en idé som hela arbetsgruppen verkar gilla. Tills en kollega, som hittills suttit tyst, protesterar högljutt. Han lägger snabbt fram ett annat förslag och argumenterar intensivt och bestämt för det. När en arbetskamrat ifrågasätter det nya förslaget möts hon av aggressivitet, när en annan ställer en kritisk fråga blir denne helt ignorerad.

Den nyss avslappnade stämningen är som bortblåst och ingen vågar längre opponera sig mot din kollegas förslag. Att det egentligen är ditt, som du förkastade sedan han idiotförklarat idén i kaffehörnan för några dagar sedan, tycks han helt ha glömt bort. Och du säger ingenting, för att inte verka småsint eller grälsjuk. Men känner dig djupt kränkt och sårad efteråt.

Känns mönstret igen? Då är risken stor att du råkat ut för en energitjuv, menar psykoterapeuten Ingalill Roos som skrivit en bok på temat. Hon hävdar att dessa energitjuvar, som får en energikick av att förminska andra, finns på de flesta arbetsplatser.

– När jag skrev boken för några år sedan kunde jag aldrig drömma om att jag skulle bli kontaktad av så många med det här problemet, säger hon.

Men vad är då en energitjuv?

Ingalill Roos förklarar att det normala är att vi både tar och ger energi i en relation. Där finns en ömsesidighet där vi båda lyssnar och visar respekt för varandra, så att båda blir glada och nöjda.

Om man har med en energitjuv att göra saknas det samspelet. I stället för att bli behandlad med respekt blir man ständigt kritiserad, nonchalerad och dominerad, vilket leder till att man kan bli trött, förvirrad och ledsen och tappar sin arbetsglädje på sikt.

I grunden handlar energitjuvens agerande om ett maktbeteende, där hon eller han vill förminska någon annan för att komma i överläge.

Ett sätt kan vara att ständigt ge dig små nålstick, som att hela tiden undra om du verkligen tycker du passar i den frisyr du har. Ett annat är att bli aggressiv och aldrig ge sig så fort ni diskuterar något.

En energitjuv njuter också av att obstruera och säga nej, vill göra allt på sina villkor och nonchalerar det du säger.

Han eller hon vill alltid ha sista ordet, intar försvarsställning och ser inte sin skuld i en konflikt.

Energitjuven kan också vara uppfylld av avundsjuka och missunnsamhet och ger då aldrig beröm. Att stjäla idéer och presentera dem som sina är inget som ger samvetskval.

– En energitjuv kan också styra genom att ständigt sura om han eller hon inte får som den vill. Och en sur kollega kan vara så skuldbeläggande för många att de då ger sig, säger Ingalill Roos.

Varför blir en del energitjuvar?
– I grunden handlar det om att det hänt något i ens uppväxt som man inte bearbetat.  Man kan ha en mängd obearbetad ilska inom sig som man inte orkat ta itu med. Och någonstans på vägen har man kommit på att man överför den frustration man känner på någon annan, genom att förminska den, så känner man själv en lättnad och får en energikick.

– Medan de som energitjuven tar kraft från blir trötta, handlingsförlamade och dränerade på energi. Och i värsta fall utbrända, säger Ingalill Roos.

Vad kan chefen göra om man har en energitjuv på arbetsplatsen?
– I och med att den här problematiken brukar ligga lite under ytan och energitjuven också ofta kan vara en trevlig och karismatisk person kan det vara svårt för chefen att hantera sånt här. Då är det bättre att ta hjälp av en expert utifrån.

Om det i stället är chefen som är energitjuven är det bättre att byta arbetsplats i stället för att vara kvar och kämpa, menar Ingalill Roos.

– Hon eller han kommer ändå aldrig att se sina egna fel och förstå vad du pratar om.

Går det inte att förändra en energitjuv?
– Normalt kan man ju inte göra en annan människa illa utan att reagera, men energitjuven kan inte sätta sig in i hur andra människor känner och leva sig in i deras situation. De är stora egocentriker som alltid lägger över skulden på andra.

Energitjuv

Tecken på att du har en energitjuv på jobbet:

  • Du blir ofta trött, nedstämd och förlorar arbetsglädjen när du möter kollegan.
  • Du blir inte lyssnad på eller får några följdfrågor, han eller hon talar hela tiden förbi dig.
  • Du gör aldrig rätt i personens ögon.
  • Dina förslag går aldrig igenom.
  • Du blir ofta kritiserad av kollegan och känner dig orättvist behandlad men når, trots upprepade försök, inte fram när du försöker diskutera saken.
  • Kollegan tycks njuta av att vara motvalls så ofta som möjligt.
  • Hon eller han tycks också njuta av att hävda sig i alla lägen och vara den som bestämmer.

Så kan energitjuven få dig att må:

  • Du blir förvirrad och tror du har gjort fel var på din självbild förändras successivt.
  • Du känner dig nedstämd och ledsen.
  • Du blir utmattad.

  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför kan ett nej till AW bli dyrköpt för karriären

Nu börjar trivseltalibanernas högsäsong. Det ska sommarfestas, tävlas, after workas och umgås med kollegor till varje pris. Att tacka nej kan vara riskfyllt för din karriär.
Johanna Rovira Publicerad 5 juni 2026, kl 05:59
Två som sjunger karaoke
Två kollegor tar ton på karaoken under en after work – men bakom det lättsamma umgänget kan det finnas en social press att delta för att inte hamna utanför på jobbet. Foto: Sandra Lund

Under maj och juni får trivseltalibanerna, de socialt utsvultna kollegorna, något hetsigt i blicken och insisterar på sociala aktiviteter som aldrig förr. Vid sidan av vanliga AW:n föreslås femkamper, tävlingar, minigolfturneringar, picknickar, sommarfester och en hel radda andra umgängesformer. Detta kan skapa en social press hos anställda som tycker 40 timmar i veckan räcker mer än nog för att umgås med kollegorna. 

Anneli Matsson är doktor i socialt arbete och forskar kring organisationspolitik vid Göteborgs universitet. Hon menar att den som konsekvent tackar nej till frivillig samvaro med kollegorna bör vara medveten om att det har ett pris. 

– Man ska naturligtvis inte behöva bli orättvist behandlad för att man inte är med på olika sociala jippon, men man bör vara medveten om att sociala aktiviteter är viktiga för att positionera sig och visa kollegorna vem man är, säger hon. 

Syns du inte finns du inte

Hennes och andras forskning visar att flertalet beslut på jobbet fattas utanför mötesrummet och om man är för anonym för sina kollegor och sina chefer är risken stor att man hamnar utanför de cirklar där man har möjlighet att påverka olika beslut.

– Det kanske underlättar om man ser aktiviteterna som en strategi för att nätverka och bli någon som kollegorna känner sig trygga med, säger Anneli Matsson. 

Nina Jansdotter, beteendevetare och författare, är inne på samma linje: 

– Det borde vara okej att tacka nej till aktiviteter, det ska inte vara obligatoriskt att delta, men du riskerar att hamna utanför om du avstår. Kollegorna kan känna att du tar avstånd, uppfattar dig som finare än dem, få för sig att du anser att de inte duger.  

Så säger du nej utan att stänga dörren

Hon menar att om man absolut inte orkar eller vill delta i gruppens aktiviteter utanför jobbet, så får man försöka hitta andra sätt att få till gemenskap med kollegorna.

– Om du missar en del av det sociala behöver du hämta hem det, anstränga dig mer på andra sätt. Tacka nej på ett sätt som öppnar upp för att du gärna är med en annan gång eller var med i 45 minuter. Visa intresse för AW:n i efterhand, även om du inte var med, är hennes tips. 

Ett annat tips är att välja de aktiviteter som du är med på med omsorg. After work kan vara problematiskt eftersom det förekommer alkohol. Är du nykter alkoholist eller av andra skäl känner dig obekväm när folk dricker, ska du kunna avstå utan att behöva tala om varför. 

Gemenskap på rätt villkor

Anneli Matsson menar att det finns bättre och sämre typer av aktiviteter. Handlar det till exempel om saker som är direkt förnedrande bör man sätta ned foten och förklara att man gärna är med på gemensamma aktiviteter, men inte förnedring.  

– Man kan också ifrågasätta om tävlingar hit och dit är bästa sättet att umgås – konkurrens har man tillräckligt av i arbetslivet ändå. För att skapa psykologisk säkerhet på jobbet ska vara aktiviteter eller upplevelser som alla mår bra av och som leder till att man får något att prata om. Varför inte gå ut tillsammans och krama träd? 

Därför spelar relationerna på jobbet roll

19% känner sig ensamma eller isolerade på jobbet.

60% anser att vänner på jobbet är lika viktiga som vänner utanför jobbet.

75% håller med om att vänner ökar välbefinnandet på jobbet.

67%  av de som har en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet

44% av de som saknar en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet.

25% av dem som inte är så sociala på jobbet har börjat fundera på nästa steg i karriären jämfört med 12% av de som är mycket sociala.

Källa: Undersökningen The Power of Socialisation från Compass Group