Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Avtal klart för bemanningsbranschen

Unionen och Bemanningsföretagen har tecknat ett nytt avtal om löner och allmänna villkor för 10 000 medlemmar inom bemanningsbranschen. Avtalet löper på 24 månader och ger en löneökning på 3,5 procent.
Lina Jonsson Publicerad

I stort sett var avtalskraven för bemanningsbranschen desamma som för övriga tjänstemannaavtalen, med tillägg på några punkter. Unionen krävde heltidslöner för heltidsanställda tjänstemän, oavsett om tjänstemannen är uthyrd full tid eller inte. Dessutom ville Unionen att all frånvaro ska jämställas med arbetstid vid beräkning av rätten till prestationslön, alltså den lön som är baserad på hur många timmar du är uthyrd. Någon heltidslön för tjänstemännen gick inte igenom den här avtalsrörelsen heller. Tjänstemän i uthyrningsföretag får nöja sig med en garantilön som många gånger motsvarar runt 80 procent av en heltidslön. Lägstalönerna höjdes med 130 kronor för anställda som fyllt 20 år, och med cirka 400 kronor för anställda som fyllt 24.  

- Avtalet följer märket, men visst hade vi önskat att vi fått igenom mer, säger Kent Ackholt, avtalsansvarig för bemanningsavtalet.

Avtalskraven lämnades över till bemanningsföretagen i början av mars. En av anledningarna till att förhandlingarna dragit ut på tiden var ett brev som skickades från TCO och Unionens  förbundsledning till dåvarande arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, där man krävde att företag endast fick använda sig av bemanningsföretag på tillfälliga anställningsformer, vilket  fick bemanningsföretagen att gå i taket.

- Förhållandet har varit spänt, men vi lyckades lösa upp många knutar, säger Kent Ackholt.

Utöver löneökningen ska 0,2 procent årligen avsättas för ökad kompetensutveckling. Dessutom ska man sammanställa en partsgemensam lönestatistik över de bemanningsanställda. Något som facket efterfrågat under många år.

En av de större förändringarna i det nya bemanningsavtalet är att ambulerande, stationära, och entreprenadtjänstemän nu ska tillhöra olika turordningskretsar.

- På det viset stänger man dörren för att en innesäljare tvingas bli utesäljare vid en neddragning, säger Kent Ackholt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.