Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

UFO:n

Närkontakt av tredje graden, finns den? Finns det liv på andra planeter, och har de i så fall listat ut hur man tar sig till planeten jorden?
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

En varm kväll i juli 1946, då höstslåttern just skulle påbörjas fick invånarna i den lilla byn Kölmjärv, väster om Överkalix höra ett brummande ljud från skyn. Över dem flög ett avlångt föremål med små vingar på sidorna. Farkosten flög svajigt och utan minsta förvarning störtade det i sjön. En kaskad med vatten stänkte upp mot stranden. Näckrosor och vass klyvdes rakt av. Militär kallades till platsen eftersom man misstänkte att ryssen var ute och spionerade, men då sjön söktes igenom hittades ingenting annat än ett stort hål på botten.
Under samma dag störtade ytterligare tre farkoster i de norra delarna av Sverige, utan att någonsin återfinnas.

Denna historia är endast en av många i organisationen UFO-Sveriges arkiv som ännu inte fått någon lösning. Ljudfenomen, ljusfenomen och obekanta ansikten rapporteras frekvent till organisationens telefoncentral, där Tobias Lindgren och Rickard Andersson håller i trådarna.

- Majoriteten av alla mejl och telefonsamtal handlar om ljusfenomen på himlen. De flesta kan vi kontrollera direkt och säga att nej, det där var en väderballong eller planeten Venus du såg. Vi har ett bra samarbete med försvaret och använder deras radarbilder som grund för många förklaringar, säger Tobias Lindgren.

Och tvärtemot vad man kanske tror så ser UFO-Sverige som sin uppgift att förklara mystiska händelser snarare än beskriva dem för hängivna entusiaster. Att ett föremål blir kallat för UFO är enligt ordförande Clas Svahn ett misslyckande.

- Ja, då har vi ju inte lyckats lista ut vad det är. Ordet betyder just unidentifyed flying object.

En av de kanske kändaste UFO-relaterade bluffarna i historien är Roswellincidenten som inträffade i USA 1947. En fårfarmare anmälde till sheriffen i den lilla staden att han troligtvis hittat ett kraschat rymdskepp. Farkosten låg mycket riktigt där fårfarmaren sade, men få visste vid denna tidpunkt att det egentligen rörde sig om en topphemlig spaningsballong, utsänd att spionera på Sovjetunionens kärnvapentester. Farkosten togs till närmsta militärbas och försvaret gick snabbt ut med ett meddelande om att det rörde sig om en väderballong och inget rymdskepp. Så småningom glömdes händelsen bort och sanningen uppdagades först årtionden senare.

Begreppet UFO myntades ungefär under samma tid och syftade på de okända flygande objekt som inrapporterades i strid eller av civilbefolkningen under andra världskriget. Genom åren har det dock fått olika betydelser.

- På 1940-talet talade man mycket om luftskepp, tio år senare var raketer på tapeten och sedan kom tefaten för att till sist avlösas av utomjordningar. Synerna tror jag är ett socialt fenomen. På 1950- talet var man exempelvis rädd för ryssen vilket kan förklara de många inrapporterade fallen av raketer, säger Clas Svahn.

Nyligen släppte Totalförsvarets forskningsinstitut en rad hemligstämplade UFO-rapporter.

Men för den intresserade finns det ett betydligt större arkiv att sticka näsan i. Norrköping äger världens största UFO-arkiv med över 11 000 volymer litteratur, film, foto och rapporter.

- Det började som en bokhylla i Södertälje och har nu växt till ett bibliotek. Det är inte öppet för allmänheten men om någon ringer och vill komma dit så säger vi sällan nej, men adressen är lite hemlig på grund av skaderisken, säger Håkan Blomqvist som ansvarar för arkivet.

Varje dag rapporteras nya syner av oidentifierade föremål och i dag är det, till skillnad mot för 50 år sedan inte många som tror att vi är alldeles ensamma i universum. På UFO- Sverige ser man på utvecklingen med intresse.

- Det är roligt. Vi förhåller oss varken skeptiska eller troende utan mer försiktigt optimistiska. Och det är väl spännande att man inte kan begripa precis allt i världen, säger Clas Svahn.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177