Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Minoriteters hälsa under luppen

De nationella minoriteterna har högre arbetslöshet och bär oftare än andra på en känsla av utanförskap och maktlöshet. De flesta har en sämre hälsosituation än Sveriges befolkning som helhet visar en ny kartläggning.
Eva Karlsson Publicerad

Undersökningen har gjorts av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med företrädare för de nationella minoriteterna, Socialstyrelsen och Delegationen för romska frågor. Några av resultaten visar att:

  • Tornedalingar är mindre fysiskt aktiva och mer ekonomiskt utsatta än befolkningen i övrigt. Kvinnliga tornedalingar känner sig mer diskriminerade än andra.   
  • Judar har en bättre fysisk och psykisk hälsa jämfört med hela befolkningen och är mindre ekonomiskt utsatta. Manliga judar upplever sig vara mer diskriminerade än befolkningen som helhet.
  • Samernas livslängd är samma som majoritetsbefolkningens. Till skillnad från icke renskötare löper renskötande samer ökad risk för dödsolyckor och självmord. Samiska män visar höga värden vad gäller ångest och depression.
  • Sverigefinnar har sämre fysisk hälsa och fler män än kvinnor mår sämre psykiskt. De är också mer ekonomiskt utsatta.
  • Romernas hälsosituation präglas av hög arbetslöshet, känsla av utanförskap, maktlöshet och diskriminering. Alkoholkonsumtionen är hög bland framförallt män och ungdomar. Romska kvinnor upplever mycket stress, som sammankopplas med hög arbetsbelastning i hemmet.

I nästa steg ska de olika organisationerna arbeta fram förslag på vad man ska förebygga och främja hälsoarbetet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.