Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Gävlejobb flyttas till Tallinn

En del av de Ericssonjobb som försvinner i Gävle flyttas till Tallinn i Estland, där Ericsson i somras köpte en fabrik med 1 200 anställda.
Börge Nilsson/ Textra Publicerad

Det var när den finländska underleverantören Elcoteq ville lägga ner sin tillverkning i Estland, som Ericsson beslöt att ta över den moderna fabriken i utkanten av Tallinn.

Skälet var, enligt Ericssons produktions- och logistikchef Jan Wassenius, att man ville säkerställa sin framtida produktionsförmåga.

Med i köpet följde 1 200 anställda. Ericsson betalade 30 miljoner euro för fabriken i Estland.

Tillverkningen av Ericssons nya basstationer för 4G-nätet ger färre arbetsmoment och går därför snabbare.

Det har varit motivet till att fabriken i Gävle ska läggas ner.

Hade fabriken i Gävle klarat sig utan nedläggning om ni inte hade köpt Elcoteqs fabrik i Tallinn i somras?

- Det är en väldigt hypotetisk fråga. Köpet hade inte med det att göra utan berodde på underleverantörens egen omstrukturering, säger Jan Wassenius.

Enligt Wassenius ska produktionen från Gävle nu fördelas på tre fabriker. Det är Kumla och Katrineholm i Sverige och Tallinn i Estland.

Hur många jobb försvinner från Gävle till Tallinn?

- Vi har sagt att vi kommer att se en mindre ökning på var och en av de här tre orterna. Men någon siffra kan jag inte ge. Det kommer att bli föremål för förhandlingar.

Idag arbetar 1 200 personer på fabriken i Estland. Så sent som i februari i år hade den 2 125 anställda. Som mest har den haft runt 3 000 anställda och även varit underleverantör för Ericssons huvudkonkurrent, Nokia Siemens Networks.

Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot Estland. Arbetslösheten är hög och lönerna har sänkts på i stort sett hela arbetsmarknaden för att undvika en devalvering av valutan.

Men enligt Jan Wassenius är inte lönerna skälet till att jobb flyttas till Estland.

- I så fall är lönerna ännu lägre i Kina och Indien där vi också har produktion, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.