Kvinnor får sämre betalt

Unga kvinnliga akademiker har lägre löner än sin manliga kollegor. Inte bara ingångslönen är lägre, männen får också större lönepåslag i början av karriären.

Redan vid första anställningen uppstår löneskillnader mellan könen. Det visar en undersökning från Jusek, den fackliga organisationen för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare.
Både i den kommunala och den privata sektorn är de kvinnliga akademikernas ingångslöner ungefär en tusenlapp lägre än männens. I den privata sektorn ligger den genomsnittliga ingångslönen för kvinnor på 16 600 kronor. Männens ingångslön är 17 500.
I den statliga sektorn existerar däremot ingen lönediskriminering vid anställningstillfället. Både manliga och kvinnliga akademiker har en ingångslön på 16 000 kronor.
En anledning till skillnaderna är att kvinnorna har lägre löneanspråk än männen. Dessutom får de oftare pruta på sina krav.
Men det är inte bara vid anställningen som kvinnor lönediskrimineras. Vid första lönehöjningen ökar skillnaderna ytterligare. I den privata sektorn fick männen ett lönepåslag på 21 procent, medan kvinnornas lönelyft stannade på 15 procent. Även för kommunalt och statligt anställda innebär den första lönehöjningen att männen drar ifrån något.
De största förlorarna i det avseendet är kvinnliga systemvetare i den expansiva IT-branschen. Eftersom efterfrågan på arbetskraft är stor ligger ingångslönerna på ungefär samma nivå för båda könen. Men redan under första året höjer männen sin lön med ungefär 1 000 kronor mer än kvinnorna.
Att unga kvinnor får sämre betalt gäller inte enbart för yrkesgrupperna inom Jusek. Även bland SIF:s medlemmar finns stora löneskillnader. En manlig laboratorieingenjör med några år i yrket får i genomsnitt 17 700 kronor i månaden, hans kvinnliga kollega har 17 100 kronor. En manlig ekonomiassistent har 15 700 kronor, en kvinnlig dito bara 14 800.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 1999