Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Långtifrån alla varsel leder till uppsägningar

Allt fler företag förvarnar om att de är på väg att säga upp anställda. Bara under oktober varslades över 11 000 personer. Men alla dessa blir inte uppsagda.
Niklas Hallstedt Publicerad

Arbetsförmedlingens varselstatistik är dyster. Bara förra veckan varslades 3 182 personer om uppsägning. Det är ungefär lika många som blev varslade under hela oktober i fjol.

Ett varsel är dock inte automatiskt det samma som en uppsägning. Arbetsgivare som planerar att dra ned med fler än fem anställda är tvungen att varsla Arbetsförmedlingen. Men till sist kanske det visar sig att företaget kan behålla en del av dem som varslats, en del kan få avgångspensioner medan ytterligare en del hittar nya jobb innan de sägs upp.

De senaste åren har drygt hälften av de varslade blivit uppsagda inom sex månader efter att varslet lagts, visar siffror från Arbetsförmedlingen.

I fjol varslades 27 173 personer. 55 procent av dem sades upp inom sex månader. Bara 15 procent av de varslade var arbetslösa när halvåret gått.

Hur många som sägs upp hänger tydligt samman med situationen på arbetsmarknaden i stort. I en svagare konjunktur riskerar en större andel varsel att verkställas. Dessutom är det betydligt svårare att hitta nytt jobb.

Ett tuffare år var exempelvis 2002. Då varslades 67 157 anställda. 70 procent av dem var uppsagda inom sex månader efter varslet. 33 procent av dem var också arbetslösa sex månader efter varslet.

Fakta

En arbetsgivare som säga upp fler än fem anställda måste informera Arbetsförmedlingen senast två månader innan. Berörs fler än 25 men färre än 100 anställda måste varslet komma senast fyra månader i förväg. Är det över hundra anställda som riskerar att bli av med jobbet gäller sex månaders varseltid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.