Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

A-kassan - Hallå!?

På a-kassans extrastämma i samband med Unionens kongress i Örebro diskuterades tillgängligheten och avgifterna.
Inge Josephson Publicerad

A-kassans tillgänglighet per telefon har länge varit ett stort problem och ett stort irritationsmoment. I september var den 73 procent. Det betyder att 27 av 100 ringande inte kommer fram utan tvingas ringa om senare. I somras var siffran nere i 65 procent.

- Men det blir bättre och bättre, utlovar Inger Lindström, a-kassans chef. Inte minst beror det på att vi nu kortat handläggningstiderna till en vecka. Det har krävt stora insatser av oss och har förstås drabbat telefontillgängligheten.

Alla ombud var dock inte helt nöjda:
- Det är bedrövligt att inte alla får svar, tyckte Marina Åman från Stockholm.

Kanske borde a-kassan byta namn - för att skydda varumärket Unionen från att fläckas av a-kassenegativismen och myndighetsstämpeln sade ett annat ombud

Inger Lindström kontrade med att utlova att målet nu är svar inom tre minuter för alla som ringer, och att alla a-kassehandläggare ska utbildas i kundbemötande. En konsult ska anlitas, samma som utbildat Stockholms lapplisor.

När det gäller avgifterna har regeringen beslutat föreslå riksdagen att sänka avgiften med 50 kr, det ska bli lättare att bli medlem när arbetstidsintyget spolas, och kanske viktigast: sjukersättningen från Försäkringskassan räknas med i underlaget för att få a-kassa om du till exempel är sjukskriven på halvtid. I a-kassans budget för 2009 finns utrymme för ytterligare arbetslöshet och stämman behövde inte höja några avgifter trots att medlemsantalet förväntas fortsätta att sjunka.

- Men allt bygger på prognoser, säger Inger Lindström till Kollega. Stiger arbetslösheten mer än väntat får vi tänka om.

Unionens a-kassa omsätter 1,2 miljarder kronor och betalar ut cirka 40 miljoner kronor i veckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.