Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Trodde du det räckte med att vara hel och ren när man söker drömjobbet? För att ha en bättre chans bör du lägga ned långt mer tid och kraft på ditt utseende och klädseln inför anställningsintervjun.
- Arbetsmarknaden är hård och om det står mellan två personer med liknande meriter, så har den som paketerat sig själv på bästa sätt en bättre chans att få jobbet, säger Marie Sammeli.
Hon är vd för företaget Appereo som hjälper människor att profilera sig och bygga sitt varumärke, men som också håller föreläsningar om hur man skapar ett positivt helhetsintryck vid anställningsintervjun.
Då ingår inte bara kläderna utan exempelvis också utseendet och kroppsspråket.
När det gäller kläderna är en god idé att först ta reda på hur de redan anställda klär sig. Det kan man exempelvis göra genom att besöka företagets hemsida eller spionera på personalen i receptionen eller på parkeringsplatsen.
En grundregel är sedan att alltid vara lite för fint klädd vid anställningsintervjun.
- Det visar att man tar jobbet på allvar och har respekt för arbetsgivaren. Om man i stället är nedklädd, som att ha trasiga kläder på sig, så signalerar det en slapphet och att man inte bryr sig särskilt mycket om jobbet, säger Marie Sammeli.
Men det finns också typiska "jeansarbetsplatser", påpekar hon.
- Och dit ska man naturligtvis inte gå i mörk kostym. Då kanske man ska ta på sig en kavaj till jeansen i stället.
Förutom att man bör ha tänkt igenom sitt klädval ordentligt ska man se till att vara hel och ren, att det inte hänger några lösa trådar från kläderna och att ha välputsade skor.
- Sedan ska man inte ha på sig saker som distraherar från det man säger. Som en för kort kjol, för korta strumpor så att det blir en glipa mellan dem och byxbenen eller skramlande armband och liknande, säger Marie Sammeli.
Att bara klä sig i "säkra färger", som svart, är inget hon förespråkar.
- Lite färg gör alltid intryck, så att man sticker ut lite och inte ser ut som alla andra. Men det betyder inte att man kan gå på en anställningsintervju klädd i orange från topp till tå. Det räcker med att ha färgen på en schal, en slips eller en tröja.
Bör man undvika någon färg?
- Framför allt unga tjejer bör nog undvika rosa, precis som dom inte ska ha korta kjolar för att bli tagna på allvar. Det är nog inte heller bra för män att ha rosa på sig, eftersom det är en färg som väcker känslor i de flesta branscher, säger Marie Sammeli.
Är det okej att var piercad?
- Det är nästan alltid fel. Det finns många jobb där man möter många kunder och där det inte är okej på grund av det och då blir man begränsad.
Om man undviker rosa och att ha en ring i näsan vid anställningsintervjun fast man brukar ha det annars, kan man ändå ha det på jobbet sedan?
- Om man känner att man gör våld på sig själv om man inte får gå i rosa från topp till tå så eller vara piercad så kanske man inte ska ha ett jobb där man inte får se ut så. För så ser verkligheten ut. Och om man känner att man aldrig kan jobba i kostym så ska man nog inte söka ett jobb där det krävs att man gör det.
Ska den som har nedbitna naglar se till att få längre, konstgjorda sådana?
- Om man har extremt nedbitna naglar, så är det en signal om att man är lite orolig och nervös, och då ska man absolut göra något åt det.
- Men det viktigaste är att man har välvårdade naglar, de syns ju när man gestikulerar och så. Och både naglar och exempelvis gula tänder kan bli en slags hang up för en själv, så att man försöker dölja det, vilket kan ge ett osäkert och stelt intryck, säger Marie Sammeli.
Sedan några år finns så kallade personal shoppers och style advisors på en del av de stora modevaruhusen. Det finns också stylister och rekryteringskonsulter som kan hjälpa till med utseende och kläder inför anställningsintervjun. Också Marie Sammelis företag hjälper ibland till med enskildas klädval eller klädinköp. Det kostar 900 kronor i timmen.
Eleonor Björch Lowe hade en pirrig känsla i magen. Hon hade sökt ett spännande jobb i mediebranschen som hon verkligen ville ha, och företaget verkade gilla henne.
– De var jättenöjda efter första intervjun och ville gå vidare med mig. Det skulle först bli personlighetstest, IQ-test och sedan intervju med en högre chef. Och det var ju inga konstigheter, säger Eleonor Björch Lowe.
Processen rullade på, hon kände att hon verkligen hade en chans att få det här jobbet. Förlaget meddelade att de valt ut några få kandidater som skulle få göra ett arbetsprov i form av förslag på tre produkter som bolaget skulle kunna sälja.
– Det var ju en hel del jobb med att kolla marknaden för de här idéerna, hitta potentiella personer som kunde producera och kolla trender utomlands. Det krävdes mycket research och jag ägnade hela två arbetsdagar åt förberedelserna, dessutom under min semester.
Powerpointpresentationen, komplett med marknadsundersökning och allt, gick fint. Eleonor Björch Lowe upplevde att hon hade presterat sitt absolut bästa, cheferna var också nöjda och bad slutligen om referenser som de ringde upp och hade långa samtal med. Sedan hände … ingenting.
Två veckor gick utan ett pip.
– Det kändes ju rätt konstigt så till slut skickade jag ett mejl, skrev lite glatt att jag var nyfiken på hur det gick.
Svaret som kom några dagar senare från en av cheferna blev en chock. ”Jag är jätteledsen att behöva meddela dig det här, men vi kommer inte tillsätta den här tjänsten.” Men han skrev även att om de hade gjort det, skulle Eleonor Björch Lowe ha fått jobbet. ”Vi var jättenöjda med allting.”
– Jag trodde att han skojade. Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något. Hade de åtminstone sagt att det var ett plötsligt beslut om nedskärningar, eller att jag var en av två slutkandidater och att den andra fick jobbet, så hade jag ju kunnat förstå. Men jag fick ingen förklaring.
Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något
En SEO-specialist (expert på sökordsoptimering) som vi kan kalla Henrik har en liknande upplevelse. Han blev kontaktad av ett företag som tyckte att han skulle passa perfekt hos dem. Kul att testa något nytt, tänkte Henrik.
Först blev det intervju, sedan ett mejl med tio djupgående frågor om hans arbetsprocesser och tidigare erfarenheter. Henrik svarade noggrant.
– Kort efter kom ytterligare tolv frågor som var ännu mer detaljerade, denna gång om Metaannonsering, målgruppsegmentering, kampanjuppföljning, konverteringsdrivande material och ett logiktest. Jag presterade nästan felfritt, berättar Henrik.
Slutligen blev han kallad till en andra intervju, där attityden från arbetsgivaren var lite mer nonchalant. Frågorna haglade: ”Om jag ska köpa vårt företagsnamn i Google Sök, hur mycket får jag betala? Hur funkar egentligen budgivningen i Google Ads? Hur hade du ökat klicken i våra nyhetsbrev? Hur ser man vilken målgrupp som klickar var i ett nyhetsbrev?”
Henrik gjorde återigen sitt allra bästa och lite senare hörde företaget av sig och meddelade att de hade gått vidare med andra kandidater. Sådant händer, resonerade Henrik. Däremot efterlyste han feedback, men trots flera påstötningar fick han aldrig något svar på varför han ratats.
– Jag fattar att man inte kan ge feedback till alla som söker ett jobb. Men det var ju de som hörde av sig till mig! Lägger man då lägger ner timmar på långa tester och djupgående frågor borde man väl åtminstone få ett svar?
Han lämnades med en känsla av tomhet: ”Vad gör jag som inte duger? Hur undviker jag att göra samma misstag igen?”
– Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb. Men i dag jobbar jag på ett företag där rekryteringsprocessen var jättesmidig och där jag kände mig både sedd och uppskattad.
Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb
Eleonor Björch Lowe å sin sida,blev förbannad. Även hon kände sig utnyttjad.
– Jag gav dem alla de här idéerna, all min research. Jag säger inte att de tänkte stjäla mina idéer, men det var så det kändes.
Hon mejlade företaget och uttryckte sin besvikelse över hanteringen, och fick ett snorkigt svar från HR som menade att man inte kunde förvänta sig att få ett jobb bara för att man sökt det.
– Men det handlade ju inte om det, vilket jag också svarade dem. Utan om att jag lägger ner så mycket tid, lämnar mina referenser och sedan hör man ingenting förrän man själv kontaktar dem – det är så otroligt dåligt skött. Jag skickade faktiskt en faktura för 16 timmars arbetstid. Förväntade mig inte alls att de skulle betala, det var mest för att markera. Men de betalade.
Lärdomarna tog hon med sig till sitt nuvarande jobb på tidningsförlaget Aller Media, där hon själv har ett visst rekryteringsansvar. Då påminns hon om vikten av att visa respekt för arbetssökande och den tid de lägger ner.
– Man kan inte svara alla som söker personligen, men ett automatiserat mejl är bättre än inget alls. Viktigast av allt är att vara tydlig från början med hur rekryteringsprocessen går till, och att höra av sig även om det är för att meddela att man ännu inte har något besked.
Text: Pernilla Fredholm.