Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vegetariskt och kranvatten smartast för klimatet

Flaskvatten är inte den miljöbov som många tror. Betydligt värre är exempelvis nötköttet, enligt en ny rapport beställd av bryggerinäringen.
Niklas Hallstedt Publicerad

Klimatdebatten har gett bryggeribranschen kalla kårar. I fjol minskade konsumtionen av buteljerat vatten för första gången på många år, sannolikt till följd av klimatdebatten. Nu går man till motattack. I en rapport från Handelns Utredningsinstitut, HUI, visas att koldioxidutsläppet som flaskvattnet medför är betydligt mindre än för många andra drycker som mjölk, läsk, lättöl och apelsinjuice. En liter flaskvatten innebär ett utsläpp av 0,8 kilo koldioxid. Skulle man byta ut vattnet mot exempelvis läsk innebär det att utsläppet ökar till 2,8 kilo.

Till skillnad från vad många tror är det inte transporterna som medför de största utsläppen, utan själva produktionen.

HUI har också räknat på vad det skulle kosta att klimatkompensera för konsumtionen av olika varor. För att klimatkompensera för en halvliter flaskvatten måste konsumenten köpa utsläppsrätter för 17 öre. Det kan jämföras med att det skulle kosta 45 öre att klimatkompensera för en halvliter läsk och 2,15 kronor för en liter apelsinjuice.

Vill man slippa klimatkompensera gör man bäst i att hålla sig till kranvatten. Det är den överlägset mest klimatvänliga drycken, eftersom den inte medför några utsläpp av växthusgaser överhuvudtaget.

För konsumenten finns fler betydelsefulla val att göra i mataffären. Konsumtionen av ett kilo oxfilé orsakar ett koldioxidutsläpp på 16,2 kilo. Skulle man i stället välja att äta fläskfilé minskar utsläppet med 10 kilo.

Det bästa ur klimatsynpunkt vore sannolikt att skippa köttet helt, men då uppstår nya valmöjligheter. Väljer man exempelvis vitkål i stället för tomater minskar utsläppen kraftigt. Samma sak gäller om man äter äpplen i stället för bananer.

Slutsatsen är att den som vill leva miljövänligt inte har det lätt. Kanske skulle någon form av märkning kunna vara lösningen, tror HUI:s forskningschef Sven-Olov Daunfeldt.

- Man vill göra klimatsmarta val, men man har ingen fullständig information. Det finns ett behov av att medvetandegöra konsumenterna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.