Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Klusterbomber okej innehav enligt Alecta
Tjänstepensionsföretaget Alecta har inga planer på att göra sig av med sitt ägande i företag som tillverkar kärnvapen och klusterbomber. Så länge det inte strider mot internationella konventioner som Sverige anslutit sig till är det okej, anser Alecta.
Sjunde AP-fonden har beslutat sig för att göra sig av med aktierna i alla företag som tillverkar kärnvapen och klusterbomber.
Alecta, som förvaltar tjänstemännens pensioner, hade för två år sedan hundratals miljoner kronor placerade i företag av det slaget, bland annat amerikanska Lockheed Martin och General Dynamics. Trots att Alecta skärpt sin etiska policy medför inte detta någon ändrad inställning till ägande i dessa bolag.
- Vi linjerar oss med de förordningar och lagar som Sverige skrivit under. Den nya policyn är tydligare och går längre än den tidigare, det är konventioner från FN, EU, ILO och Europarådet som bolagen ska följa, säger Johan Anderson, pressansvarig på Alecta.
Alecta har också anlitat ett utomstående företag för att "screena" bolag där man äger aktier och föra upp gränsfall till ytan.
- Det som händer om vi upptäcker något sådant är att vi i första hand försöker påverka bolagen så att de kan rätta till saker. I andra hand måste vi rösta med fötterna.
När det gäller klusterbomber, kapslar som innehåller en mängd mindre bomber över stora områden, har inte Sverige ställt sig bakom något förbud, påpekar Johan Anderson.
- Så fort Sverige tar ställning till ett förbud mot klustervapen så kommer vi så klart att ta hänsyn till det. Vi måste ha mer att luta oss emot.
Trots att det inte finns någon begränsning för Alecta att inte investera pengar i exempelvis porrindustrin har man valt att inte göra det. Skulle man inte på samma sätt kunna strunta i att investera i vapenindustrin?
- Det kommer alltid att komma upp en diskussion i enskilda frågor. Men man måste kunna se dem i ett vidare perspektiv. Någonstans i bakgrunden finns ju att alla länder har rätt att försvara sig, säger Johan Anderson.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
