Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Stor Sifdominans i Unionens regioner
Inte i någon regionstyrelse sitter enbart en före detta HTF:are ordförande. I fyra regioner har man delat på ledarskapet, och där återfinns HTF:arna.
I 16 av 19 regioner har man beslutat hur man vill att styrelsen ska se ut fram till nästa val 2009. I 12 av dem har en före detta sifare utsetts till ordförande. I fyra styrelser delas ordförandeposten mellan gamla Sif och HTF.
Enligt Annika Johansson, regionchef i Bergslagen, funderar arbetsutskottet där på samma lösning.
Ulric Öhman är den enda före detta HTF:aren som leder en regionstyrelse, men det är bara tillfälligt. I slutet av januari ska man besluta hur styrelsen ska organiseras.
- Ställer du dig utanför och ser hur det ser ut kan det verka som om Sif slukar HTF. Men jag tror inte det. Jag vill inte tro det i alla fall. Det viktiga är inte vem som sitter på ordförandestolen, utan att styrelsen har en bra kulturmix. En ordförande sitter inte på en jättemaktposition.
Marina Åman är en av två ordförande i Unionen Stockholms regionstyrelse. Hon medger att det var en del diskussioner innan man bestämde sig för att dela ledarskapet.
- Visst blev det så. Men både jag och Anne Thelander tycker att det är så himla kul med det fackliga arbetet så då blev det den här lösningen. Det är klart, lite politik är det också, det är lite känsligt.
Ur jämställdhetsperspektiv kan man konstatera att det är rätt jämnt fördelat, åtminstone till antalet. Av 21 personer som är klara för ordförandeskap i regionstyrelserna är 10 kvinnor och 11 män. Men det är vanligare att kvinnorna delar sitt ordförandeskap. I nio regionstyrelser är det en ensam man på topp. Bara i tre är det en ensam kvinna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
