Så om du känner en viss oro för att marginalerna krymper, vad kan du göra? Betala mera! Bra råd va? Men jag menar faktiskt till hälften allvar. Det bästa är helt enkelt att kapa utgifterna samt att öka det så kallade buffertsparandet. Med kapa utgifterna, menar jag det du kan undvara, inte exempelvis försäkringar. Tyvärr är det vanligt att folk säger upp sina försäkringar när ekonomin försämras. Det är illa då det innebär ett sämre skydd när det behövs som bäst, vilket givetvis kan bli väldigt kostsamt.
Experterna pratar om att vi bör ha en buffert på minst en eller två månadslöner. Men det är inte många av oss som har det och/eller har stora problem att skaffa det. Länsförsäkringars undersökning från förra året av Länsförsäkringar visade att 16 procent av svenskarna helt saknade sparkapital.
Så förlåt tjatet, ett säkert sparande, om så bara med någon hundralapp i månaden, kan på sikt göra stor skillnad.
Börja med att fundera ut vilket belopp du kan avvara och sen väljer du sparform. Så vilket är det bästa och säkraste sparandet? Just nu är det bästa att amortera mer på lånen. Betala av bolånet så fort du bara kan. Skälen är att du minskar risken och att räntekostnaden blir dyr i längden. Det kanske känns futtigt att betala av 500 kronor i månaden på ett miljonlån men det gör rejäl skillnad. Den som betalar av bolånet på 30 år betalar bara hälften så mycket i ränta som den som låter bli att betala av skulden.
Har du inget lån är korta räntefonder eller sparkonto att rekommendera, särskilt om du vill ha ett tryggt sparande. Välj gärna ett sparkonto utan uttagsavgift med så bra ränta som möjligt. Du behöver inte känna dig låst vid din bank, utbudet är stort och skillnaderna i ränta stora. Bäst ränta i slutet av oktober på www.finansportalen.se var:
1. Svea Ekonomi & Finans AB Marginalen - 3,25 procent2. Flexil Finans - 3,05 procent3. Haléns - 3,00 procent
Jämförelsen gäller konton utan bindningstid och med insättningsgaranti och där högre krav än 10 000 kronor som kontobehållning inte får finnas.
Korta räntefonder ger ofta lite bättre avkastning än sparkonton men förvaltningsavgifterna kan vara höga så se upp med dem. Korta räntefonder investerar på penningmarknaden (löptid under ett år) och motsvarar i princip ett bankkonto.
Räntefonder är den fondplacering som har lägst risk så du ska inte förvänta dig remarkabelt hög avkastning. Fondernas avkastning går tvärsemot utvecklingen på räntan: När räntan stiger, så sjunker fonden. Men du behöver inte fundera dig blå på just detta om du inte vill.
När du väl hittat vilken räntefondstyp som passar dig väljer du helt enkelt den billigaste fonden. På www.morningstar.se får du hjälp att välja. Lustigt gäller just med korta räntefonder regeln att billigast är bäst.
Förvaltarna av dessa fonder har inte så många möjligheter att göra klipp jämfört med sina kollegor. Detta gör att den korta räntefond som är billigast tappar minst avkastning i form av avgifter. Snittet för svenska korta räntefonder är en årlig avgift på knappt 0,5 procent.
De billigaste som jag hittade i oktober var AMF Pension med 0,15 procent följt av Länsförsäkringar på 0,20 procent. Mitt sparkonto är mitt matkonto. Jag betalar in mer pengar än vad jag behöver på mitt Vi-kort (ränta 2,41 procent) och ser det som min lättåtkomliga vardagsbuffert och ja, jag har två månadslöner som buffert.
Dock inte på matkontot - jag vill ju inte blanda ihop äpplena med päronen, så att säga.

Peter Streijffert