Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sverige beroende av internationella företag

Publicerad

Sverige beroende av internationella företag

Sverige blir allt mer beroende av internationella företag för bland annat sysselsättning och forskning och utveckling (FoU), visar en undersökning från Nutek.

Inom industrin står de internationella företagen, svenska och utländska, för 68 procent av sysselsättningen, 94 procent av exporten och 98 procent av FoU:n.
- Industrin är extremt beroende av internationella företag. Om man däremot tittar på hela näringslivet så har företagen som bara har verksamhet i Sverige fler anställda, säger Ann-Christine Strandell på Nutek.
Företag med marknad enbart i Sverige består till 96 procent av bolag med mindre än 250 anställda. Dessa 96 procent sysselsätter inte ens hälften av de som arbetar i näringslivet.
Beroendet av internationella företag har ökat under hela 90-talet.
- Vi blev inte direkt förvånade över att det är på det här viset. Industriföretagen har länge vuxit genom att expandera och köpa företag utomlands, nu tar tjänsteföretagen över samma beteende. Sverige är beroende av omvärlden, i den hårda konkurrensen är det en styrka att finnas utomlands, säger Ann-Christine Strandell.
Det stora beroendet av några få stora företag gör Sverige känsligt för neddragningar. Men risken går att minska tror Ann-Christine Strandell.
- Vi kan se till att det är gynnsamma förhållanden för företagen. Någon sade att Finlands viktigaste näringspolitiska gren är att se till att Nokia har det bra i Finland. Även Nederländerna satsar mycket på Philips som är deras största industri.
Sammanlagt är 20 koncerner väldigt dominerande i Sverige för sysselsättning, export och FoU. 5 koncerner svarar för merparten av svensk FoU.

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.