Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Semester handlar inte bara om att packa väskan och ge sig av hemifrån under några lata sommardagar. Semestern måste planeras och finansieras. Arbetsgivaren ska bevilja ledigheten. Och det är hög tid att ansöka om semester om du inte redan har gjort det.
Semester borde bara vara enkelt och skönt, men det finns fällor. Därför har vi sammanställt 20 frågor om semester som reder ut det viktigaste du behöver veta. Denna råkost är kryddad med bland annat initierade råd från några som arbetar med turism och med några bra tips för dig som vill semestra billigt.
Svar: Enligt lagen har du rätt till 25 dagars semester. Om anställningen börjar efter den 31 augusti har du ändå rätt till 5 dagars semester det året. Även om du inte tjänat in full betald semesterledighet har du normalt rätt att vara ledig i 25 dagar under semesteråret, men alltså inte rätt att få betalt för alla dagar. Du är inte tvungen att ta ut obetald semester.
Svar: Du har rätt till 4 veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Däremot är det arbetsgivaren som slutgiltigt bestämmer när under den perioden din ledighet ska förläggas om ni inte är överens.
Svar: När arbetsgivaren har kollektivavtal kompletteras din vanliga lön med ett semestertillägg. Semestertillägget är 0,8 procent av månadslönen per semesterdag.
För den som har provision eller annan rörlig lön är reglerna lite annorlunda. Då är
semestertillägget 0,5 procent av den sammanlagda rörliga lönedel som betalats ut under intjänandeåret 1 april till 31 mars.
Om arbetsplatsen inte har kollektivavtal så gäller semesterlagens regler. Du får då istället en semesterlön som är 12 procent av inkomsten under perioden 1 april till 31 mars, minus utbetald semesterlön.
Svar: Semesterersättning är ekonomisk ersättning för intjänade semesterdagar som du inte har kunnat ta ut när semesteråret är slut eller innan du slutar din anställning.
Svar: Du har rätt att få besked senast två månader innan din semester ska börja.
Svar: Att din arbetstid förändras påverkar inte antalet intjänade semesterdagar, d v s semesterns längd. När du tar ut din semester i år så bygger den på att du tjänade in den medan du arbetade heltid. Därför ska din semesterlön beräknas utifrån heltidslönen som du hade under intjänandetiden.
Svar: Nej, arbetsgivaren har inte rätt att lägga ut semester under uppsägningstiden om ni inte är överens om detta. Har du redan begärt semester och fått den godkänd, så ligger den fast.
Svar: Om du har ett kollektivavtal på din arbetsplats kan du har rätt till fler semesterdagar. Det beror på vad avtalet säger. I andra fall gäller semesterlagens 25 dagars semester, betalda eller obetalda. Finns det kollektivavtal så har man i vissa fall fler semesterdagar.
Svar: Du hinner tjäna in några dagars betald semester till och med den 31 mars i år. De kan du ta ut. Du kan därutöver komma överens med arbetsgivaren om förskottssemester. Den kan vara betald eller obetald. Därför är det viktigt att göra en skriftlig överenskommelse, för att senare vet vad ni är överens om.
Du kan bli återbetalningsskyldig för din betalda förskottssemester om du slutar din anställning på egen begäran inom 5 år. Det blir du däremot inte om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut obetald semester.
Svar: Under perioden 1 april till och med 31 mars tjänar du in din semester, detta kallas för intjänandeåret. Perioden följer alltså inte kalenderåret.
Därefter kan du ta ut din semester under ett års tid, det kallas för semesteråret.
Svar: Ja, 120 dagar är semesterlönegrundande, men om du är ensamstående gäller 180 dagar. Du har med andra ord rätt till 9 eller 13 betalda semesterdagar.
Svar: Nej, man har bara rätt att spara de dagar som överstiger 20. De sparade dagarna kan sparas i upp till 5 år.
Svar: Du skall meddela arbetsgivaren som vanligt när du blir sjuk. Om du är utomlands och inte har möjlighet att ringa kan du skicka ett kort och då gäller poststämpelns datum som insjuknandedag, karensdag.
Du kommer istället att vara sjukskriven. Dina semesterdagarna finns kvar att ta ut vid ett senare tillfälle.
Svar: Nej semester beräknas alltid i hela dagar.
Svar: Arbetsgivaren kan stänga arbetsplatsen och ska då underrätta arbetstagaren om detta i god tid. Om arbetstagaren redan har tagit ut 4 veckors semester och begärt att spara resten, och därmed inte har fler dagars semester att ta ut vid stängningen ska arbetsgivaren hålla arbetstagaren med jobb på arbetsplatsen. Om han inte kan detta måste han ändå betala lön under stängningstiden.
Svar: Det är bara om anställningen omfattar högst 60 arbetstimmar och pågår i högst 3 månader som semesterersättning kan ingå i lönen. Det bör emellertid framgå av lönebesked/avtalet vilket som är lön och vilket som är semesterersättning
Svar: Nej, men om du är långtidssjuk har du rätt att få ut semesterersättning för de semesterdagar som du tjänat in och inte kunnat ta ut under semesteråret. Detta ska inte påverka din sjukpenning.
Svar: Du får semesterersättning för sparade och intjänade dagar som du inte kan ta ut. Denna ersättning ska arbetsgivaren betala ut senast månaden efter att du slutat din anställning.
Svar: Ja, sjukledighet är semesterlönegrundande frånvaro under maximalt 180 dagar per intjänandeår under 2 år.
Svar: Ja, det är hela anställningstiden som räknas.
Om du planerar och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2025 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2025. Med bara fyra semesterdagar vid julen kan du vara ledig 16 dagar om du har klämdag.
Totalt finns det 13 röda dagar 2025. Nio av dem är på en vardag. Påsken infaller sent 2025: påskafton är den 19 april.
Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.
1 januari (onsdag) Nyårsdagen
6 januari (måndag) Trettondagen
18 april (fredag) Långfredagen
20 april (söndag) Påskdagen
21 april (måndag) Annandag påsk
1 maj (torsdag) Första maj
29 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag
6 juni (fredag) Sveriges nationaldag
8 juni (söndag) Pingstdagen
20 juni (fredag) Midsommarafton
21 juni (lördag) Midsommardagen
1 november (lördag) Alla helgons dag
24 december (onsdag) Julafton
25 december (torsdag) Juldagen
26 december (fredag) Annandag jul
31 december (onsdag) Nyårsafton
Fotnot: Aftnar som julafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.
Påsken, 10 lediga dagar
Påsken infaller sent i år. Skärtorsdagen är den 17 april. Tar du ledigt fyra dagar före påsken eller fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 12 april till den 21 april eller den 18 april till den 27 april.
Första maj, 7 lediga dagar
Om du har klämdagar i ditt anställningsavtal kan du få 7 lediga dagar genom att använda tre semesterdagar. Ta ledigt 28, 29 och 30 april och få en hel veckas semester. Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april kan du vara ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.
Har du inte klämdagar tar du semester den 2 maj och får fyra lediga dagar.
Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar
Här kan du göra samma sak som vid första maj: ta ledigt 26, 27 och 28 maj och få en ledig vecka när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 30 maj.
Jul och nyår, 18 lediga dagar
Jul och nyår är riktigt bra 2025, ur ett ledighetsperspektiv, särskilt om du har klämdagar. Då kan du få 18 lediga dagar med hjälp av bara fyra semesterdagar. Ta semester 22, 23, 29 och 30 december så kan du vara borta från arbetet mellan 20 december och 6 januari.
Har du inte klämdagar får du 16 dagars ledighet genom att använda fem semesterdagar.