Hoppa till huvudinnehåll
Semester

20 viktiga frågor om semestern

Jag ska hoppa fallskärm hela min semester, säger Hanna Törnqvist, en av de anställda i turistbranschen som berättar om sina bästa semestertips i vår enkät. Vad händer om hon vrickar foton och tvingas sjukskriva sig under ledigheten? Svaret hittar du bland de 20 viktiga frågor om semestern som vi sammanställt.
Publicerad

Semester handlar inte bara om att packa väskan och ge sig av hemifrån under några lata sommardagar. Semestern måste planeras och finansieras. Arbetsgivaren ska bevilja ledigheten. Och det är hög tid att ansöka om semester om du inte redan har gjort det.

Semester borde bara vara enkelt och skönt, men det finns fällor. Därför har vi sammanställt 20 frågor om semester som reder ut det viktigaste du behöver veta. Denna råkost är kryddad med bland annat initierade råd från några som arbetar med turism och med några bra tips för dig som vill semestra billigt.

1. Hur lång semester har jag laglig rätt att få?

Svar: Enligt lagen har du rätt till 25 dagars semester. Om anställningen börjar efter den 31 augusti har du ändå rätt till 5 dagars semester det året. Även om du inte tjänat in full betald semesterledighet har du normalt rätt att vara ledig i 25 dagar under semesteråret, men alltså inte rätt att få betalt för alla dagar. Du är inte tvungen att ta ut obetald semester.

2. Har jag själv rätt att bestämma hur jag tar ut semestern i sommar?

Svar: Du har rätt till 4 veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Däremot är det arbetsgivaren som slutgiltigt bestämmer när under den perioden din ledighet ska förläggas om ni inte är överens.
 

3. Vilken semesterlön ska jag få?

Svar: När arbetsgivaren har kollektivavtal kompletteras din vanliga lön med ett semestertillägg. Semestertillägget är 0,8 procent av månadslönen per semesterdag.
För den som har provision eller annan rörlig lön är reglerna lite annorlunda. Då är
semestertillägget 0,5 procent av den sammanlagda rörliga lönedel som betalats ut under intjänandeåret 1 april till 31 mars.

Om arbetsplatsen inte har kollektivavtal så gäller semesterlagens regler. Du får då istället en semesterlön som är 12 procent av inkomsten under perioden 1 april till 31 mars, minus utbetald semesterlön.

4. Vad är semesterersättning?

Svar: Semesterersättning är ekonomisk ersättning för intjänade semesterdagar som du inte har kunnat ta ut när semesteråret är slut eller innan du slutar din anställning.

5. Vi lämnar in våra semesterönskemål redan i mars, men när måste arbetsgivaren informera mig om när jag får min semester?

Svar: Du har rätt att få besked senast två månader innan din semester ska börja.

6. Jag ska börja jobba deltid. Det blir 75 procent från och med april i år. Hur påverkar det årets semester? Blir den kortare än tidigare? Vad säger kollektivavtalet?

Svar: Att din arbetstid förändras påverkar inte antalet intjänade semesterdagar, d v s semesterns längd. När du tar ut din semester i år så bygger den på att du tjänade in den medan du arbetade heltid. Därför ska din semesterlön beräknas utifrån heltidslönen som du hade under intjänandetiden.

7. Jag har sagt upp mig och har 3 månaders uppsägningstid. Sista arbetsdagen är i maj. Kan arbetsgivaren säga att jag måste ta ut min semester?

Svar: Nej, arbetsgivaren har inte rätt att lägga ut semester under uppsägningstiden om ni inte är överens om detta. Har du redan begärt semester och fått den godkänd, så ligger den fast.

8. Har jag rätt till fler semesterdagar när jag fyllt 40 år?

Svar: Om du har ett kollektivavtal på din arbetsplats kan du har rätt till fler semesterdagar. Det beror på vad avtalet säger. I andra fall gäller semesterlagens 25 dagars semester, betalda eller obetalda. Finns det kollektivavtal så har man i vissa fall fler semesterdagar.

9. Jag började min anställning i januari har jag rätt till semester i sommar eller kan jag få förskottssemester?

Svar: Du hinner tjäna in några dagars betald semester till och med den 31 mars i år. De kan du ta ut. Du kan därutöver komma överens med arbetsgivaren om förskottssemester. Den kan vara betald eller obetald. Därför är det viktigt att göra en skriftlig överenskommelse, för att senare vet vad ni är överens om.
Du kan bli återbetalningsskyldig för din betalda förskottssemester om du slutar din anställning på egen begäran inom 5 år. Det blir du däremot inte om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut obetald semester.

10. Vad är semesterår och intjänandeår?

Svar: Under perioden 1 april till och med 31 mars tjänar du in din semester, detta kallas för intjänandeåret. Perioden följer alltså inte kalenderåret.
Därefter kan du ta ut din semester under ett års tid, det kallas för semesteråret.

11. Jag har varit föräldraledig och skall börja jobba igen. Har jag rätt till någon betald semester?

Svar: Ja, 120 dagar är semesterlönegrundande, men om du är ensamstående gäller 180 dagar. Du har med andra ord rätt till 9 eller 13 betalda semesterdagar.

12. Jag vill inte ha mer än 3 veckors semester i sommar, kan jag spara resten?

Svar: Nej, man har bara rätt att spara de dagar som överstiger 20. De sparade dagarna kan sparas i upp till 5 år.

13. Om jag blir sjuk på semestern vad händer då med mina semesterdagar?

Svar: Du skall meddela arbetsgivaren som vanligt när du blir sjuk. Om du är utomlands och inte har möjlighet att ringa kan du skicka ett kort och då gäller poststämpelns datum som insjuknandedag, karensdag.
Du kommer istället att vara sjukskriven. Dina semesterdagarna finns kvar att ta ut vid ett senare tillfälle.

14. Jag vill ta ut semester i halvdagar, kan jag det?

Svar: Nej semester beräknas alltid i hela dagar.

15. Min arbetsgivare stänger i sommar, måste jag ta semester då?

Svar: Arbetsgivaren kan stänga arbetsplatsen och ska då underrätta arbetstagaren om detta i god tid. Om arbetstagaren redan har tagit ut 4 veckors semester och begärt att spara resten, och därmed inte har fler dagars semester att ta ut vid stängningen ska arbetsgivaren hålla arbetstagaren med jobb på arbetsplatsen. Om han inte kan detta måste han ändå betala lön under stängningstiden.

16. Min arbetsgivare säger att semesterersättningen ska ingå i lönen. Stämmer det?

Svar: Det är bara om anställningen omfattar högst 60 arbetstimmar och pågår i högst 3 månader som semesterersättning kan ingå i lönen. Det bör emellertid framgå av lönebesked/avtalet vilket som är lön och vilket som är semesterersättning

17. Om jag är sjuk och får ersättning från försäkringskassan, kan jag då samtidigt ta ut semester?

Svar: Nej, men om du är långtidssjuk har du rätt att få ut semesterersättning för de semesterdagar som du tjänat in och inte kunnat ta ut under semesteråret. Detta ska inte påverka din sjukpenning.

18. Vad händer med mina sparade semesterdagar om min anställning upphör? Vad händer med semesterdagarna som jag inte hinner med att ta ut?

Svar: Du får semesterersättning för sparade och intjänade dagar som du inte kan ta ut. Denna ersättning ska arbetsgivaren betala ut senast månaden efter att du slutat din anställning.

19. Jag är långtidssjukskriven, tjänar jag in någon semester då?

Svar: Ja, sjukledighet är semesterlönegrundande frånvaro under maximalt 180 dagar per intjänandeår under 2 år.

20. Är uppsägningstiden semesterlönegrundande?

Svar: Ja, det är hela anställningstiden som räknas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

6 sätt att minska semestervreden

Vem får alltid förlägga ledigheten som den vill på jobbet? Att navigera i semesterscheman kan skapa både irritation och konflikt. Men med tydlighet ökar känslan av rättvisa, menar organisationspsykologen Magnus Stalby.
Lina Björk Publicerad 9 april 2025, kl 06:00
siffror i en kalender
När semesterschemat ska läggas är det svårt att få alla nöjda. Men det finns saker att tänka på för att öka känslan av rättvisa, säger organisationspsykologen Magnus Stalby. Foto: Colourbox

Nu är det hög tid att lägga in ledighetsansökan inför sommarsemestern. Men det kan gnisslas rejält kring oskrivna regler, orättvisor och favoriseringar. Vem får alltid som den vill? Vem drygar ut sin semester med föräldraledighet och vem förväntas jobba när de andra får sin återhämtning? 

Här är några exempel och några lösningar från organisationspsykologen Magnus Stalby, från företaget Psykologpartners.  

Småbarnsmamman Anna tar föräldraledigt så andra får flytta sin semester.

– Du får ta ut föräldraledighet när du vill så länge du anmäler det till arbetsgivaren minst två månader i förväg. Du kan också förlänga din semester med föräldraledighet, men det kan bli bekymmer om en anställd blir borta flera månader. Verksamheten ska fortfarande bemannas och det ska ske utan att några får en orättvis arbetsbelastning år efter år. Försök att kompromissa – fick du sju veckors sammanhängande sommarsemester kanske du kan tänka dig att flytta på julledigheten för någon annan? Ha ett rotationsschema där någon får sitt önskade schema ett år och får kompromissa nästa. 

Singeln Amit förväntas jobba varje storhelg.

– Vi lever olika liv, men det innebär inte att semestern ska värderas olika. Som arbetsplats ska man akta sig för oskrivna regler som att föräldrar går före i semesterlistan eller att de äldre får välja först. Om det är ett öppet klimat – ta upp frågan och diskutera hur du vill ha det. Är det för känsligt, ta upp det med din chef. Och som chef är det också viktigt att vara tydlig och transparent kring vad som gäller, oavsett familjesituation. 

Fatima måste vara på plats som ordinarie och får jobba hela sommaren med vikarier.

– Även här kan man arbeta med systematiska rotationsscheman. Tar Fatima introduktionen av nyanställda i år, så ska hon slippa nästa år. Vissa arbetsplatser jobbar också med kompensation för att skjuta på sin semester. Synliggör vem som tar extra ansvar. En upplevd orättvisa eller favoriserande kommer att skapa osämja i gruppen som sänker energin och produktiviteten. 

Nyanställda Joakim få sitta själv på kontoret då han inte hunnit tjäna in någon semester.

– Här är det viktigt att ha en ordentlig introduktion. Om Joakim få en mentor eller chef som förbereder honom på vad som förväntas av honom under sommaren kommer han att känna sig omhändertagen. Var tydlig med vilka arbetsuppgifter som ska utföras, så att det känns meningsfullt. Berätta vilka anställda som kommer in senare under sommaren och lämna kontaktuppgifter till någon som kan svara på frågor som kommer upp. Lämnas Joakim utan det här på ett tomt kontor så kommer hans bild av arbetsgivaren sjunka rejält. 

Ellen måste rycka in och attestera fakturor under semestern.   

– Det kan alltid hända saker på ett företag som gör att du måste avbryta semestern om du har en specifik roll. Behöver du attestera fakturor eller rycka in under jour ska du bli kompenserad för det. När det bli aktuellt är det viktigt att sätta upp rutiner för det: läs mejlen under en viss tid, stäng ned direkt när du utfört dina uppgifter och lägg in ett svar i eposten om när du är tillgänglig. Jag tycker också att jouransvar ska roteras mellan de anställda för återhämtningens skull. 

Roger får inte samma semesterveckor som sin fru.  

– Så är livet ibland. På många arbetsplatser får en del av personalstyrkan ta tidig semester, den andra sen. Hur chefer än planerar kommer några bli besvikna. Är du ute i god tid, så våga kommunicera med dina kollegor och fråga om någon vill byta. Men om du får ett ja ska du vara beredd att ge något tillbaka en annan semesterperiod. 

Semester: det här har du rätt till

  • Enligt lag har du rätt till 25 dagar semester. Många har, som tack vare sina kollektivavtal, fler dagar än så.
     
  • Lagen säger att du har rätt att ta ut semesterdagar under sommarmånaderna, det vill säga juni, juli och augusti. 
     
  • Mellan juni-augusti ska du få ta ut minst fyra veckors sammanhängande ledighet. (Obs det finns undantag i avtal.)
     
  • Arbetsgivaren har rätt att, om särskilda omständigheter råder, avbryta din semester.
     
  • Om du avslutar en anställning innan du har hunnit ta ut semester betalas den ut som semesterersättning.
     
  • Om du drabbas av sjukdom under semestern kan du sjukskriva dig och spara semesterdagarna. 
     
  • Semesterdagar får sparas i fem år, sedan är det arbetsgivarens skyldighet att se till att du tar ut dem.