Ett företag blir effektivare och mer välmående om arbetskraften mår bra, visar en studie vid Karolinska institutet.
Ju mer ett företag investerar i hälsofrämjande insatser desto bättre blir resultatet och lönsamheten. Friskvård kan vara en bit, men det är också viktigt med riktade punktinsatser till de anställda som befinner sig i riskzonen för dålig hälsa, säger Irene Jensen, professor vid sektionen för personskadeprevention.
Ett sätt att få bukt med ökande ohälsa och förbättra de anställdas arbetsförmåga är alltså att satsa på friskvård. Vanligast är att medarbetarna erbjuds ett friskvårdsbidrag som är skattefritt för den anställde och avdragsgillt för arbetsgivaren.
Det finns ingen beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta. Enligt en dom i regeringsrätten kan ett årskort till en motionsanläggning till gängse pris på orten vara en riktlinje. Bidragets storlek varierar därför från ort till ort, ett årskort för att träna på exempelvis Sats i Stockholm kostar cirka 6 000 kronor per år.
Enligt Skatteverkets regler är det endast motion av "enklare slag" som är skattefri. Det gäller till exempel gymnastik, styrketräning, racketsporter och bowling samt lagidrotter som fotboll och handboll. Sporter som kräver dyrare utrustning, som golf, segling, ridning och utförsåkning, godkänns däremot inte av Skatteverket. Startavgifter till motionslopp som exempelvis Tjejmilen och Vasaloppet är inte heller skattebefriade, såvida arbetsplatsen inte anmäler ett helt lag.
Friskvårdsbegreppet har vidgats på senare år och anses numera inte bara vara kost och motion, utan också mental träning, massage, stresshantering och kostrådgivning. Skatteverket godkänner även motionsdans, spinning och alternativa motionsformer som taichi och qigong.
Enligt skattereglerna måste friskvårdsförmånen rikta sig till samtliga anställda oavsett anställningsform, det vill säga även korttidsanställda och vikarier.
Trots skattelättnaderna och de positiva effekterna ger långt ifrån alla företag friskvårdsbidrag. Enligt en hälsoenkät som Statens folkhälsoinstitut gjort angav 64 procent av männen och 73 procent av kvinnorna att de hade en arbetsgivare som på något sätt stödde fysisk aktivitet. Andelen var något större bland personer i tjänstemannayrken.
En rundringning som Lön&jobb har gjort visar att det är stor skillnad på hur frikostiga arbetsgivarna är med friskvårdsbidragen. Nivåerna ligger i de flesta fall mellan 500 och 2 000 kronor per år, det vill säga betydligt lägre än de summor som Skatteverket numera beviljar. Det är ovanligt att de anställda tillåts träna på arbetstid, däremot sponsrar företagen ofta medarbetarnas idrottsföreningar och hälsoprojekt eller erbjuder fri träning i en egen motionsanläggning.
Så gör vi:
Revisionsfirman Öhrlings PricewaterhouseCoopers har ett friskvårdsbidrag på 1 500 kronor per år. Företaget sponsrar bland annat enskilda motionslopp och korplag.
- Vi har många unga medarbetare som har en kultur att träna. Den stora utmaningen är att få igång de som inte är så träningsvana. I Stockholm har vi nyligen startat en Viktväktargrupp med 20 deltagare, säger Christina Thomsson på Human resources.
- Jag är övertygad om att det lönar sig att satsa på friskvård, den som motionerar orkar mer. Vi har inte gjort någon undersökning men vi har låga sjuktal och ligger bra till i jämförelse med andra stora tjänsteföretag.
Logistikföretaget DHL erbjuder sina medarbetare två olika friskvårdsbidrag till ett sammanlagt värde av 2 400 kronor per år.
Totalt kan man få 1 200 kronor i bidrag för till exempel träningskort, kostrådgivning och rökavvänjning. Samt 1 200 kronor för massage eller naprapati, berättar friskvårdsansvarig Pia Ortman.
Under en treårsperiod kommer samtliga medarbetare dessutom att få göra en balansprofil där man under seminarier och individuella möten tar upp frågor som kost, stress och arbete. Vi vill ge inspiration och motivation och har fått mycket bra respons på den satsningen.
Ikeas bolag i Älmhult har inget friskvårdsbidrag, däremot ett aktivitetshus som de anställda får nyttja utan kostnad.
- Det är upp till varje Ikeabolag att bestämma vilken väg man vill gå. Här i Älmhult har vi ett stort aktivitetshus som vi plöjer in ett antal miljoner i varje år. Där finns idrottshallar, samlingslokaler, bilverkstad och hobbyverksamhet som keramik, video och data. Våra medarbetare kan också gå på after work-sammankomster med föredrag, musik och stand up comedy, säger Ingmar Hallberg, ansvarig för Ikea Human resources.
På tre av våra bolag i Älmhult får de anställda träna en timme på arbetstid per vecka under förutsättning att de motionerar en timme på sin fritid. Det har varit ett väldigt stort intresse. Jag är övertygad om att det är lönsamt och nödvändigt för Ikeas överlevnad att satsa på friskvård.
Inom SAS får koncernens olika bolag själva bestämma om man ska ha friskvårdsbidrag eller inte. Bolaget SAS Sverige har till exempel ett friskvårdsbidrag på 700 kronor per år.
SAS tog bort friskvårdsbidraget för några år sedan, som en del av koncernens kostnadsöversyn.. Det ansågs att bidraget vände sig till de som redan var frälsta. Sedan dess har en del bolag återinfört det medan andra har valt andra metoder inom friskvård och hälsa, säger Maud Petri Rådström på SAS Corporate Human Resources.
Samtliga SAS-medarbetare har tillgång till flygbolagets friskvårdsanläggning i Frösundavik.
På Svenska gymnastikförbundet får de anställda välja mellan att träna en timme i veckan på arbetstid eller ett friskvårdsbidrag på 1 200 kronor per år.
- Att träna på arbetstid är något vi förhandlade oss till genom facket för cirka tio år sedan, friskvårdsbidraget infördes förra hösten. Jag uppskattar att ungefär hälften av personalen utnyttjar någon av möjligheterna, säger Siv Johansson, koordinator på förbundet.
