Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jan-Erik, trafikledare: Förutom lönen är jobbet bra

Att vara trafikledare på ett bussföretag innebär mycket ansvar och obekväma arbetstider. Att lönen inte är mycket högre än en bussförares är fel, tycker Jan-Erik Vahlström.<br />- HTF har inte tagit vår yrkesgrupp på allvar, säger han.<br />
Publicerad
Den där bussen är nästan tre minuter sen, säger Jan-Erik Vahlström och pekar på sin datorskärm.
Diagrammen och siffrorna på skärmen är inte helt självklara för en lekman, men Jan-Erik förklarar att han genom gps-teknik kan se exakt var Umeås samtliga stadsbussar befinner sig och var på linjen de borde vara. Vid stora förseningar måste en ersättningsbuss skickas ut från garaget så att andra turer inte påverkas.
Det gäller att dirigera om och att hela tiden ligga steget före, konstaterar han.

Han har sett det mesta
Efter 35 år som trafikledare har Jan-Erik Vahlström varit med om det mesta. Dramatiska olyckor, rånade bussförare och trafikkaos på grund av intensiva snöoväder.
- Visst kan det vara stressigt ibland, i synnerhet när det råder dåligt väglag. Då är det många sjukanmälningar och bussar som sitter fast överallt. Ibland inträffar allvarliga olyckor och då måste jag ta itu med att hjälpa den berörda föraren. Vad som än händer är det min skyldighet att på något vis reda upp det, säger han.
Lokaltrafiken i björkarnas stad styrs från ett litet kontor i Connex anonyma bussgarage i Umeås utkanter. Jan-Eriks mobiltelefon ringer oavbrutet, en bussförare tittar in på kontoret och frågar om en ny vinterjacka samtidigt som det kommer anrop över kommunikationsradion från en busschaufför som behöver Jan-Eriks assistans. Men rutinen gör att han tar anhopningen med ro.

Mycket övertid
Arbetet innebär ett stort ansvar. I synnerhet mellan klockan 16 och 08 då den trafikledaren som är i tjänst är helt ensam om att lösa de problem som dyker upp. Jan-Erik jobbar var sjätte helg och har schemalagd arbetstid fram till 20.00 många kvällar. Förutom det har han beredskapsjour på vardagsnätter och då kan det bli mycket övertidsarbete.
- Beredskapspassen innebär en viss låsning, jag kan lämna lägenheten men inte åka iväg någon längre sträcka. Om det inträffar något måste jag vara här på kontoret på nolltid, säger han.
Jan-Erik Vahlström är missnöjd med sin lön. Efter 35 år i yrket tjänar han 22 000 kronor, plus några hundra i ob-tillägg i månaden, och konstaterar att det stora ansvaret borde värderas högre. Löneskillnaden mellan trafikledare och bussförare har krympt under de senaste åren. En rimlig löneskillnad borde enligt Jan-Erik vara mellan 4 000 och 5 000 kronor.
I dag ligger förarna inte långt efter oss. Det nya avtalet är väldigt luddigt skrivet, där står endast att trafikledare bör ha en lön som överstiger förarnas, vilket innebär att det räcker att ha samma lön och några kronor till. Det tycker jag är helt fel med det ansvar som jobbet innebär. Där har HTF inte tagit vår yrkesgrupp på allvar.

Unnar sig lång semester
Trafikledaryrket har förändrats mycket under Jan-Eriks tid. Ny teknik har gjort många moment enklare, från början hade kontoret inte ens telefon, men samtidigt har trafikmängden ökat enormt.
På kvällspasset är det mycket förberedelser inför kommande dag. Under morgonpasset, som börjar klockan fyra, lägger han upp turlistor och ringer in ersättare om någon är sjuk.
- När förarna kommer måste allt vara klart.
I Jan-Eriks arbetsuppgifter ingår även en del biljettredovisning samt att svara på frågor från allmänheten. Han håller i utbildningar för nyanställda förare om kommunikationsradion, busskyltningen och i det nya biljettsystemet.
Eftersom jobbet innebär en viss låsning till hemorten brukar han unna sig en längre utlandsresa varje år.
Jag kan leva på min lön, men det blir inte många kronor över när månaden är slut. Förutom lönen är arbetsförhållanden i övrigt ganska bra, jag har ju trots allt stannat i 40 år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.