Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Löneförmåner kostar också

Tro det eller ej, men det går faktiskt mode även i löneförmåner. För några år sedan var lånedator den mest populära förmånen. Sen kom städhjälpen för dem i de högre löneskikten. Nu är det sjukvårdsförsäkring som gäller.<br />
Publicerad
Det är dessutom en förmån som är på väg ner i hierarkierna i takt med att det kommer fram billighetsalternativ.
Men den kanske allra vanligaste löneförmånen i dag är en mobiltelefon, som betalas av arbetsgivaren. Problemet är bara att få känner till att privata samtal är skattepliktiga. Det löser man på många håll genom att den som använder mobilen slår in en kod innan hon ringer upp någon privat. På så sätt skiljs privatsamtalen ut från jobbet.
Men det blir ändå billigare för den anställde, eftersom hon betalar skatt på förmånen, och slipper betala för själva samtalet, säger Helén Rasmusson, skatteexpert på revisionsfirman Ernst & Young.
En annan mycket vanlig förmån är Rikskuponger. Arbetsgivaren köper in häftet och bestämmer hur stor del som arbetstagaren ska betala själv av sin nettolön. Om hela häftet exempelvis är värt 1400 kronor, är det vanligt att personalen får betala 60 procent själva, det vill säga 840 kronor. Skillnaden mellan 1400 och 840 kronor, 560 kronor, läggs ovanpå lönen och beskattas. Det innebär att den verkliga subventionen bara blir 280 kronor för den som betalar 50 procent i skatt. Om du har 30 procents skatt blir subventionen 392 kronor.
Det är inte självklart att man ska tacka ja till Rikskuponger. Subventionen är liten och privatekonomiskt kan det vara bättre att ta med sig lunchlåda till jobbet, säger Helén Rasmusson.
Rent teoretiskt borde man i så fall kunna begära en löneförhöjning på 168 respektive 280 kronor i månaden, men i praktiken är det ytterst få arbetsgivare som går med på det. Detsamma gäller gymkorten, som kan vara rejält subventionerade. Ett gymkort i Stockholmsområdet går lös på uppåt 6000 kronor om året, och arbetsgivaren subventionerar ofta med minst hälften. Det är dyrt för arbetsgivaren, men han har inget intresse av att den anställde struntar i motionen och i stället får högre lön. Dessutom är den anställde skyldig att ta upp förmånen till beskattning och måste då ta reda på vad gymkortet egentligen kostar, sedan dra av det hon betalar och redovisa skillnaden - som läggs på toppen av lönen. I praktiken finns uppgifterna ofta på kontrolluppgiften, men arbetstagaren är skyldig att kontrollera att uppgifterna är korrekta.
Förmånsbil är fortfarande populärt. På vissa företag erbjuds alla anställda det mot bruttolöneavdrag. Det kanske inte blir så förmånligt som man tror, anser Helén Rasmusson.
Bilens förmånsvärde läggs på toppen av din lön och höjer din skatt. Bruttolöneavdraget sänker din skatt. Till det kommer att du förmånsbeskattas för bensinen, om arbetsgivaren betalar den. Skatten beräknas på bensinkostnaden gånger 1,2, vilket innebär att förmånsskatten på bensin är lite högre än för andra förmåner.
Bruttolöneavdraget är bättre om det avser något som inte är förmånsbeskattat, exempelvis lånedator. Då sänks ju visserligen lönen, men det finns ingen förmån som höjer skatten.
Det sämsta med bruttolöneavdraget är kanske ändå att det kan få konsekvenser i form av lägre sjukpenning, föräldraförsäkring och pension. Allt detta beräknas ju på lönen, säger Helén Rasmusson.
Privat sjukvårdsförsäkring är något som är allt mer efterfrågat. Den ger den anställde möjlighet att slippa vårdköer och få vård inom några dagar. Fram till för några år sedan var det i princip bara företagens nyckelpersoner som fick den här förmånen. Den kostade då minst 5000 - 6000 kronor per år och anställd för företaget, icke avdragsgillt. På senare tid har många försäkringsbolag och banker satt samman heltäckande försäkringserbjudanden som företagen kan teckna för sina anställda. Det handlar ofta om hela paket där en rad försäkringar ingår. De flesta syftar till att hjälpa företaget att uppfylla kraven på att ta hand om sin sjukskrivna personal. Men i paketet finns ibland den åtråvärda sjukvårdsförsäkringen som ger gräddfil i vården.
De privata sjukvårdsförsäkringarna är uppbyggda på olika sätt. Gemensamt är att vårdgivarna är privata. En del är rena lyxen, där man garanteras vård på de kända privata klinikerna som Carlanderska i Göteborg eller Sophiahemmet i Stockholm. Andra varianter är enklare - och billigare. Den försäkrade kan hänvisas till vilken privat vårdgivare som helst. Det viktiga är att man snabbt får vård och slipper vänta. Och det bästa av allt är att den som har en privat sjukvårdsförsäkring och får privat vård inte blir förmånsbeskattad.
Många arbetsgivare har semesterbostäder som de hyr ut billigt till sina anställda. Det är en skattepliktig förmån. Ligger huset i ett attraktivt område, ska den anställde ta upp marknadsvärdet i deklarationen. Det avgör man genom att ta reda på vad grannarna betalar för veckohyra förliknande semesterboende. Om semesterhuset ligger mer avsides går Skatteverket efter en tabell som säger att fri sommarstuga eller lägenhet är värt 3 000 kronor i veckan på sommaren och 1200 kronor övrig tid. Fri semesterbostad i utlandet ska tas upp till 3000 kronor i veckan. Pengarna läggs på toppen av lönen innan skatten dras, så det blir ändå en billig semester. Om personalen måste betala en veckohyra, får den förstås dras av.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.