Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Handikappade Birgitta skulle tvingas i pension

Arbetsförmedlingen har anmälts för diskriminering av äldre handikappade. De nekas sin rätt att arbeta till 67 års ålder. Birgitta Lehrberg skrev anmälan när hennes lönebidrag drogs in och hon varslades om uppsägning, 65 år gammal.<br />-Hur kan man uppmana svenskarna att jobba längre när man gör så här, säger hon.<br /><br />
Publicerad
Gotlands många kyrkor döljer en skatt av spännande, ålderdomliga och vackra föremål. Här finns fotpallen, som en församlingsmedlem snickrat av restvirke, och den dyrbara kollekthåven med svart skaft och broderad tygpåse.
I ett tioårigt detektivarbete har öns över nittio kyrkor inventerats och föremål på drift har spårats upp. Ovärderliga skatter har hittats på skolvindar, i hembygdsgårdar och hemma hos privatpersoner, som haft föremålen till låns. Nu är de återbördade till församlingarna, räknade, beskrivna till mått, form och användningsområde, fotograferade, kategoriserade och katalogiserade.
Projekt hade varit omöjligt utan Birgitta Lehrbergs entusiasm och engagemang. Hon har utbildat och lett de grupper som genomfört fältarbetet i församlingarna. Hon har också lett arbetat med att katalogisera föremålen i ett stort dataregister. Resultatet är en CD och ett tjockt kompendium för varje kyrka.
Projektets mål är att ge Visby stift ett unikt register över alla sina kyrkliga föremål - men det är inte alldeles självklart att projektet förs i mål.
I arbetets slutskede blev plötsligt Birgitta Lehrberg uppsagd när hon inte vill gå i pension 65 år gammal, utan fortsätta till 67-årsdagen som alla har rätt till i det nya pensionssystemet.
Endast inventeringen av självaste domkyrkan och sammanställningen av kompendier över föremålen i ett tjugotal av kyrkorna återstod när Birgitta fick beskedet om uppsägning av sin arbetsgivare, studieförbundet Sensus.
Kanske kan man säga att Sensus snubblat på det nya pensionssystemet, kanske har arbetsgivaren inte riktigt förstått vad det innebär att ha en funktionshindrad i personalen och kanske har just detta fall blottlagt en systematisk diskriminering av äldre arbetshandikappade som landets arbetsförmedlingar i så fall är skyldiga till.
Frågorna är många när Birgitta Lehrberg möter mig i Sensus lokaler bakom domkyrkan i Visby en varm sommardag. Historien börjar för något år sedan när hon fyllt 64 år och bestämde sig för att arbeta till 67 års ålder.
-Jag frågade HTF vad jag behövde göra för att kunna arbeta några år till. Rådet var att avvakta en tid, säger Birgitta.
Men i god tid före sin 65 års dag förklarade hon skriftligen för arbetsgivaren att hon ville vara kvar ett par år till. Birgitta Lehrberg lider av svår reumatism och är funktionshindrad. Hon har svårt att arbeta vid dator, men avsaknaden av flyhänta fingrar har kompenserats av en sjusärdeles utvecklad talförhet.
På grund av hennes handikapp har arbetsförmedlingen på Gotland ställt upp med lönebidrag till arbetsgivaren för hennes tjänst. I över tio år har Sensus fått denna kompensation för att Birgitta Lehrberg skulle vara mindre produktiv än andra. Måhända är det så, men när man ser den långa raden med pärmar innehållande råmaterial från inventeringarna och de många, tjocka kompendierna med sammanställningar till varje kyrka kan man undra om det inte är ganska gott ställt med produktiviteten.
Tanken med lönebidrag är att arbetsgivaren ska få kompensation medan den arbetshandikappade slussas in i arbetsuppgifterna. Sedan ska lönebidraget trappas ner och upphöra. Men i själva verket betalas lönebidrag ofta ut under långa perioder för att arbetshandikappade inte ska slås ut från arbetslivet. Trots att utbildningsnivån bland funktionshindrade är som hos ett tvärsnitt av svenska folket har få av dem ett heltidsjobb utan samhällsstöd.
När Birgitta Lehrberg och arbetsgivaren hade sitt årliga möte med arbetsförmedlingen förklarade handläggaren att de nog inte kunde fortsätta med lönebidraget.
Birgitta Lehrberg berättar att hennes arbetsgivare först bara fick ett preliminärt nej till fortsätt lönebidrag per telefon. Anledningen var att Sensus då inte skickat in någon ny ansökan till arbetsförmedlingen och det dröjde innan den skickades in.
-Arbetsförmedlingen på Gotland säger att de inte får ge arbetsmarknadsstöd till personer äldre än 65 år. Då ska andra försäkringssystem ge inkomster. I mitt fall är det pensionen, säger Birgitta.
Hennes situation är inte avundsvärd:
+Hon är reumatiker sedan över 20 år. Tack vare lönebidraget har hon haft arbete på Sensus i över tio år. Lönen har varit låg, men det har trots allt varit ett riktigt arbete.
+På grund av den låga lönen skulle hon idag om hon tvingades gå i pension inte få ut mer än garantibeloppet på 7 000 kronor i månaden. Därför vill hon arbeta i ett par år till och höja pensionen med ett par tusen kronor i månaden.
+Tanken med det nya pensionssystemet är att man ska kunna arbeta lite längre och få ut högre pension. Anledningen är att systemet i många fall ger lägre pensioner än tidigare. De lågavlönade har större anledning än andra att arbeta till 67 år för att få ett belopp som man kan leva på.
+Lönebidrag är ingen tjänst, utan den som har lönebidrag går på en vanlig anställning. I Birgittas fall är det en tillsvidareanställning. Ändå säger arbetsgivaren upp henne, med motivet att det råder arbetsbrist i det oavslutade projektet!
-Jag blir alltså nekad att arbeta på grund av det indragna lönebidraget. I uppsägningen hävdar Sensus arbetsbrist, men om jag får lönebidrag på nytt är det inte arbetsbrist längre, suckar Birgitta Lehrberg.
Tillsammans med HTF har hon gått till motangrepp på två fronter. Facket har förhandlat om fortsatt arbete med Sensus, som ägs av Svenska Kyrkan och flera av de stora fackförbunden i TCO.
Nu hoppas Birgitta Lehrberg att hon åtminstone ska få fortsätta på halvtid under de kommande åren och i bästa fall få lönebidrag och heltid.
Hon har också anmält arbetsförmedlingen till handikappombudsmannen för diskriminering. I anmälan skriver hon att arbetsförmedlingen genom indraget lönebidrag hindrar henne att utnyttja sin rätt att kvarstå i arbete till hon fyller 67 år. Därmed diskrimineras hon på grund av sitt handikapp.
-När det gäller myndigheter som ger sig på funktionshindrade blir jag fly förbaskad. Å ena sidan säger man att vi ska arbeta längre, vänta med pensionen till 67 år eller allra helst arbeta tills vi blir 70 år. Å andra sidan hindras jag att arbeta, konstaterar Birgitta Lehrberg.



KommentarerFacket: Detta är diskriminering


Nej, jag tycker inte arbetsgivaren uppträtt illa. Sensus får en sämre ekonomi när lönebidraget dras in . I praktiken leder bidraget till att arbetsgivaren kan upprätthålla en verksamhet som man annars inte skulle ha haft. Och i det här fallet har arbetsgivaren försökt hitta en lösning, utan att någon annan blir av med jobbet., säger Boel Holst, HTF, som förhandlat för Birgitta Lehrberg.
Vad tycker du om AF:s agerande?
-Jag tycker att det är klart diskriminerande. Funktionshindrade ska ha samma rätt som andra att arbeta efter 65 år.



Handikapprörelsen:Här behövs lite god vilja


Jag tycker att detta är diskriminerande. Vid 65 år blir man ofta dubbelt diskriminerad, alltså både för sin ålder och sitt handikapp. Med lite god vilja borde arbetsförmedlingen kunna tillåta att stödet är kvar i detta fall, säger Barbro Gregorson, kanslichef på DHR (De handikappades riksförbund).
-För funktionshindrade finns ett antal 65-årsgränser då stöd försvinner. Det gäller inte bara lönebidrag, utan också personlig assistans, arbetstekniska hjälpmedel och annat. I DHR jobbar vi för att få bort dessa gränser.



ArbetsförmedlingenVårt beslut är sunt


Enligt lagen har man rätt att arbeta till 67 års ålder. Det finns ingen lag eller förordning som hindrar att lönebidraget fortsätter efter 65 år. Däremot gör rådande omständigheter på arbetsmarknaden att vi har en lång kö av personer som har behov av stöd bland annat i form av lönebidrag. Vi prioriterar dem, eftersom den som fyllt 65 år ändå har en inkomst i form av pension, säger Johann Malmström, chef för arbetsförmedlingen i Visby.
-AMS rekommenderar att vi agerar så här, men lagen förbjudet oss inte att fatta ett annat beslut. Jag tycker att vårt agerande generellt sett är sunt.
-Många sökande har arbetshandikapp och gruppen växer. Försäkringskassan har skärpt kraven för sjukersättning. När man inte kan få sjukpension hamnar personen hos oss eller ramlar mellan stolarna i ersättningssystemen.




Handikappombudsmannen


Anmälan mot arbetsförmedlingen på Gotland kom in till handikappombudsmannen (HO) i maj. Handläggningstiden är normalt ett halvt år. I ett första steg kontaktas parterna. Arbetsförmedlingen får ge sina synpunkter och Birgitta Lehrberg kommentera dem.
HO avgör sedan om ärendet ska tas till domstol, som är ombudsmannens sätt att agera. I många fall är det inte möjligt och då brukar ett utförligt motiv till detta lämnas. I andra fall träffas förlikning mellan parterna. HO kan också påpeka svagheter i lagstiftningen.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.