Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Garantibelopp används fortfarande

Den garanterade löneökningen för alla var i år 230 kronor i många av HTF:s avtal. <br />Men är det några som bara får garantin och inget mer? Och i så fall varför? Lön&jobb har ringt runt till några klubbar.<br />
Publicerad
Grundtanken hos de flesta klubbar är att de anställda ska ha mer än bara garantibeloppet, men visst används det här och där, och av olika skäl. I Uddevalla hamn är det till exempel bara friårslediga som får minimihöjningen.
På Ellos i Borås är det däremot ett antal som inte får mer än garantibeloppet. Klubben motsätter sig detta, men de franska ägarna menar att vissa inte ska ha mer. Det kan också handla om "historiska löner", det vill säga att personen i fråga hade en mer ansvarsfull tjänst tidigare, och att man därför på sikt vill få ner lönen i nivå med motsvarande tjänster på företaget. Så är det många klubbar som uppger att de använder garantibeloppet.
-Vi har haft en person som två år i rad bara fått garantibeloppet av sådana skäl, men nu tycker vi att det är dags att han får vara med i den vanliga bedömningen, säger Hans Lindau, klubbordförande på Ellos.
Även på transportföretaget Schenker kan garantibeloppet användas för att få till stånd en långsammare löneutveckling när man vill rätta till en historisk lön.
-Det har nog hänt inom vårt företag eftersom vi haft många omorganiseringar, berättar Barbro Johansson, klubbordförande på Schenkers huvudkontor i Göteborg.
Om man i något annat fall skulle ge en anställd enbart garantibeloppet skulle det vara en oerhört kraftig markering om att man är missnöjd, menar Barbro Johansson.
Hon tror att garantibeloppet är en principfråga för arbetsgivarna, liksom lägstalönerna i avtalet.
-Nästan ingen har lägstalön och garantibeloppet används nog inte mycket, men frågan är vad som skulle hända om de inte fanns.
Ett annat sätt att använda sig av garantibeloppet är när man vill utjämna stora löneskillnader. Så gjorde man förra året på Servera i Västerås. I år har däremot alla fått mer än garantibeloppet.
-Vi hade en löneskillnad på 4 700 på samma jobb, och det var oacceptabelt, säger Kenneth Strömberg, klubbordförande (än så länge - han är på väg att lämna företaget).
-Vi hade väldiga diskussioner, men alla accepterade låglönesatsningen när de fick godtagbara förklaringar. Mina erfarenheter från Handels område är att om man får upp de lägsta lönerna så följer de högsta lönerna med upp, säger Kenneth Strömberg, som tidigare var fackligt engagerad i LO-förbundet Handelsanställdas förbund.
Anledningen till att löneskillnaderna hade blivit så stora var bland annat att fackklubben förhandlat för färre personer tidigare, och då fanns inte samma insyn i löneläget hos dem som förhandlade själva.
Tidigare i företagets historia har garantibeloppet även använts till långtidssjukskrivna och föräldralediga, berättar Kenneth Strömberg, men nu är det slut på det. Facket har till och med fått in det i Serveras policy - föräldralediga och sjukskrivna får inte missgynnas i lönesättningen.
De stora löneskillnader som fanns tidigare var till en del en könsfråga, männen låg i allmänhet på den övre halvan i löneligan, berättar Kenneth.
-Men jag brukar framhäva kvinnor mer än män. Män framhäver sig så bra själva, säger han.
Har man riktigt låg lön kan det bli så att den procentuella höjningen i avtalet inte ger mycket mer än garantibeloppet. Så var det i fjol på Sitel i Örebro, berättar klubbordförande Ulric Öhman. Sitel är ett callcenter, och tillhör därmed en bransch med låga löner.
-Förra året var garantibeloppet 200 och procenten gav inte mycket mer, så då var det många som bara fick garantibeloppet, berättar Ulric Öhman
-Grundtanken är annars att så få som möjligt bara ska få garantibeloppet, i år vet jag till exempel en som har sagts upp och har en arbetsbefriad uppsägningstid. Han får bara garantin.
I årets lönediskussioner har klubben på Sitel satsat på att få upp de ungas löner enligt den trappa som HTF rekommenderar som lägstalön för feriejobb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.