Om mindre än ett år är det val. Det stora slaget måste stå om jobben, utanförskapet och alla de som är oroliga över sin framtida plats på arbetsmarknaden. I turboglobaliseringens och långtidssjukskrivningarnas tid är plusjobb och ytterligare 20 000 AMS-åtgärder inte svaret. Det finns mycket som är bra i vårt land, men till en rättvisande bild hör hårda fakta:
Arbetslösheten är rekordhög. Den verkliga arbetslösheten kan beräknas till cirka 17 procent, vilket motsvarar ungefär en miljon människor.
Utanförskapet växer. Antalet bostadsområden i vårt land som präglas av omfattande segregationsproblem i form av hög arbetslöshet, svaga skolresultat och lågt valdeltagande har ökar dramatiskt sedan början av 1990-talet.
Sverige stagnerar ekonomiskt. Robust statistik visar att Sverige inte alls avancerat i OECD:s så kallade välståndsliga, inte heller på "löneligan".
Svenska skolor håller inte måttet. Ett antal undersökningar det senast året har bekräftat farhågor om den svenska skolans kvalitet. Både i jämförelse med tidigare årskullar och med andra länder är resultaten sämre.
Världsekonomin genomgår sedan några år tillbaka den största omställningen på hundra år. Ett resultat av dessa förändringar är att den arbetskraft som arbetar på den integrerade världsmarknaden på några få år fördubblats. Det ger stora möjligheter för Sverige, men det vore fel att förtiga att det också utsätter vårt land för ett enormt förändringstryck. Industrijobb flyttar från Sverige till låglöneländer. Gamla produkter slås ut. Men det vi ser nu i växande utsträckning är att också olika typer av tjänstejobb flyttar - det handlar om allt från enklare supporttjänster till kvalificerade IT-jobb.
Vi ska inte bli billigare - men bättre. Vi ska röra oss uppåt i värdekedjan och komma ihåg att nya konkurrenter också är nya konsumenter, som kan efterfråga svenska kvalitetsprodukter. Ska också de som jobbar inom service, vård, omsorg och andra tjänster som inte konkurrerar på världsmarknanden ha en bra löneutveckling måste det finnas en god intjäning i den konkurrerande sektorn som ger en bra betalningsförmåga. Och betalningen får inte i onödan behöva användas för bidrag till människor som kan vara med och arbeta.
Vi ska satsa på gamla svenska dygder - flit, förkovran och sammanhållning. Arbete ska löna sig bättre, företagande likaså. Tilliten till socialförsäkringarna måste återupprättas, bland annat genom att fler kommer i riktiga jobb och fusk och överutnyttjande bekämpas. Trygghet i förändring kräver en god försäkring för den som råkar illa ut, med sjukdom eller arbetslöshet. Dagens stora problem med långtidsjukskrivningarna blir inte lösta med fler karensdagar. För att man ska kunna känna tryggheten att kunna betala sina räkningar och sitt boende även om man får en längre sjukdom behöver ersättningsnivån ligga ungefär på dagens nivå.
Tillsammans med de andra partierna i Allians för Sverige har vi kommit överens om att först genomföra en rad förslag för att minska felutnyttjandet och stödja människor att återkomma i arbete. Rehab-garanti och samordning av resurser mellan vård och försäkring kapar väntetiderna.
Folkpartiet kommer att fortsätta att stå upp för goda ersättningar för den som verkligen behöver. Men misslyckas vi med arbetet att få människor tillbaka i jobb, kommer detta inte att vara möjligt av ekonomiska skäl. Så sänkte den socialdemokratiska regeringen också sjukpenningen 2003/2004.
I dag fokuseras debatten väldigt mycket på ersättningsnivåer och villkor för att vara långtidssjukskriven och arbetslöshet. Men den miljon människor som, helt eller delvis, skulle kunna arbeta ska ju varken ha 80 procent eller 75 procent av sin lön. De ska jobba och ha 100 procent. Allt annat är orimligt. Därför måste valdebatten handla om hur människor ska komma tillbaka i jobb, hur fler företag ska starta, växa och anställa fler.
Idag finns det 30 000 fler kvinnliga förtidspensionärer än för ett år sedan. Den kvinnliga sysselsättningsgraden sjunker. Väldigt många av dessa har en bakgrund i privat eller offentlig tjänstesektor. Det måste bli ett slut med rovdriften på kvinnor. Usla löner är betalningen för arbetsinsatser som ofta utförs på villkor som inte accepteras av män. Lite att säga till om när det gäller arbetstiden, arbetstidens förläggning, och hur arbetet ska genomföras. Detta bidrar till att kvinnor hamnar i utanförskap, därför att den befintliga arbetssituationen inte fungerar och det finns alltför små möjligheter att komma tillbaka någon annanstans.
Vi vill införa en jobb- och utvecklingsgaranti, där den som står längre ifrån arbetsmarknaden ges särskilt stöd men också kan utföra samhällsnyttigt arbete. "Nystartsjobb" ska införas, där den som anställer en person som varit långtidssjuk eller arbetslös får kraftig rabatt på arbetsgivaravgiften lika länge som frånvaron pågått. Tillsammans med en sänkt arbetsgivaravgift för nyanställningar blir det mycket billigare att anställa.
Mer egenmakt över sin arbetssituation minskar stressen och pressen. Mer makt över sin arbetstid genom reformering av arbetstidslagen för lokala och individuella uppgörelser, möjlighet att ha en timbank där semesterdagar, övertid mm kan sparas och användas efter eget huvud. Mer makt över sin utveckling genom individuella kompetenskonton. Och så ska det löna sig bättre att arbeta, genom sänkt inkomstskatt med tyngdpunkt på sänkta marginalskatter för låg och medelinkomsttagare. Det ger mer makt över sin egen ekonomi och livssituation.
Karin PilsäterEkonomisk talesman, folkpartiet liberalerna
Arbetslösheten är rekordhög. Den verkliga arbetslösheten kan beräknas till cirka 17 procent, vilket motsvarar ungefär en miljon människor.
Utanförskapet växer. Antalet bostadsområden i vårt land som präglas av omfattande segregationsproblem i form av hög arbetslöshet, svaga skolresultat och lågt valdeltagande har ökar dramatiskt sedan början av 1990-talet.
Sverige stagnerar ekonomiskt. Robust statistik visar att Sverige inte alls avancerat i OECD:s så kallade välståndsliga, inte heller på "löneligan".
Svenska skolor håller inte måttet. Ett antal undersökningar det senast året har bekräftat farhågor om den svenska skolans kvalitet. Både i jämförelse med tidigare årskullar och med andra länder är resultaten sämre.
Världsekonomin genomgår sedan några år tillbaka den största omställningen på hundra år. Ett resultat av dessa förändringar är att den arbetskraft som arbetar på den integrerade världsmarknaden på några få år fördubblats. Det ger stora möjligheter för Sverige, men det vore fel att förtiga att det också utsätter vårt land för ett enormt förändringstryck. Industrijobb flyttar från Sverige till låglöneländer. Gamla produkter slås ut. Men det vi ser nu i växande utsträckning är att också olika typer av tjänstejobb flyttar - det handlar om allt från enklare supporttjänster till kvalificerade IT-jobb.
Vi ska inte bli billigare - men bättre. Vi ska röra oss uppåt i värdekedjan och komma ihåg att nya konkurrenter också är nya konsumenter, som kan efterfråga svenska kvalitetsprodukter. Ska också de som jobbar inom service, vård, omsorg och andra tjänster som inte konkurrerar på världsmarknanden ha en bra löneutveckling måste det finnas en god intjäning i den konkurrerande sektorn som ger en bra betalningsförmåga. Och betalningen får inte i onödan behöva användas för bidrag till människor som kan vara med och arbeta.
Vi ska satsa på gamla svenska dygder - flit, förkovran och sammanhållning. Arbete ska löna sig bättre, företagande likaså. Tilliten till socialförsäkringarna måste återupprättas, bland annat genom att fler kommer i riktiga jobb och fusk och överutnyttjande bekämpas. Trygghet i förändring kräver en god försäkring för den som råkar illa ut, med sjukdom eller arbetslöshet. Dagens stora problem med långtidsjukskrivningarna blir inte lösta med fler karensdagar. För att man ska kunna känna tryggheten att kunna betala sina räkningar och sitt boende även om man får en längre sjukdom behöver ersättningsnivån ligga ungefär på dagens nivå.
Tillsammans med de andra partierna i Allians för Sverige har vi kommit överens om att först genomföra en rad förslag för att minska felutnyttjandet och stödja människor att återkomma i arbete. Rehab-garanti och samordning av resurser mellan vård och försäkring kapar väntetiderna.
Folkpartiet kommer att fortsätta att stå upp för goda ersättningar för den som verkligen behöver. Men misslyckas vi med arbetet att få människor tillbaka i jobb, kommer detta inte att vara möjligt av ekonomiska skäl. Så sänkte den socialdemokratiska regeringen också sjukpenningen 2003/2004.
I dag fokuseras debatten väldigt mycket på ersättningsnivåer och villkor för att vara långtidssjukskriven och arbetslöshet. Men den miljon människor som, helt eller delvis, skulle kunna arbeta ska ju varken ha 80 procent eller 75 procent av sin lön. De ska jobba och ha 100 procent. Allt annat är orimligt. Därför måste valdebatten handla om hur människor ska komma tillbaka i jobb, hur fler företag ska starta, växa och anställa fler.
Idag finns det 30 000 fler kvinnliga förtidspensionärer än för ett år sedan. Den kvinnliga sysselsättningsgraden sjunker. Väldigt många av dessa har en bakgrund i privat eller offentlig tjänstesektor. Det måste bli ett slut med rovdriften på kvinnor. Usla löner är betalningen för arbetsinsatser som ofta utförs på villkor som inte accepteras av män. Lite att säga till om när det gäller arbetstiden, arbetstidens förläggning, och hur arbetet ska genomföras. Detta bidrar till att kvinnor hamnar i utanförskap, därför att den befintliga arbetssituationen inte fungerar och det finns alltför små möjligheter att komma tillbaka någon annanstans.
Vi vill införa en jobb- och utvecklingsgaranti, där den som står längre ifrån arbetsmarknaden ges särskilt stöd men också kan utföra samhällsnyttigt arbete. "Nystartsjobb" ska införas, där den som anställer en person som varit långtidssjuk eller arbetslös får kraftig rabatt på arbetsgivaravgiften lika länge som frånvaron pågått. Tillsammans med en sänkt arbetsgivaravgift för nyanställningar blir det mycket billigare att anställa.
Mer egenmakt över sin arbetssituation minskar stressen och pressen. Mer makt över sin arbetstid genom reformering av arbetstidslagen för lokala och individuella uppgörelser, möjlighet att ha en timbank där semesterdagar, övertid mm kan sparas och användas efter eget huvud. Mer makt över sin utveckling genom individuella kompetenskonton. Och så ska det löna sig bättre att arbeta, genom sänkt inkomstskatt med tyngdpunkt på sänkta marginalskatter för låg och medelinkomsttagare. Det ger mer makt över sin egen ekonomi och livssituation.
Karin PilsäterEkonomisk talesman, folkpartiet liberalerna
