Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vanligaste hatbrottet sker i vardagslivet

Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm, höll ett uppskattat invigningstal på Pridefestivalen i Stockholm. Temat för festivalen var hatbrott.<br />
Publicerad
Har hatbrott mot homosexuella och andra ökat?
-Antalet anmälningar av hatbrott med homofobiskt motiv har ökat mycket kraftigt. Det har inte brott med främlingsfientliga/rasistiska motiv gjort. Om brottsligheten har ökat eller om det bara är en ökad anmälningsbenägenhet vet vi inte. Kanske både och. Man kan anta att mörkertalen har varit och är mycket stora. Jag hoppas att större delen av ökningen beror på att mörkertalen minskat.
-Men det kan också vara så att hatbrotten ökar rent faktiskt. När människor som tidigare dolt sin sexuella läggning börjar ta plats kan det vara provocerande för somliga. Det vanligaste hatbrottet är vardaglig diskriminering till exempel från grannar, släktingar och arbetskamrater.

Varför är hatbrott så viktigt att bekämpa? Är det någon skillnad på att bli misshandlad vid ett rån eller att bli misshandlad för att du är homosexuell?
-Det är viktigt att försvara alla människors lika värde i en demokrati. Ingen ska behöva vara rädd för att bli hotad, utsatt för våld eller diskriminering för den person man är

Vad gör polisen mot hatbrott?
-Vad polisen gör ser olika ut i olika polismyndigheter, men generellt kan man säga att det är viktigt att arbeta både inåt i organisationen med s k HBT-kunskap* på den egna arbetsplatsen, samt utåt med den rena brottsbekämpningen.
I Stockholm ska all personal genomgå HBT-utbildning för att förebygga diskriminering på arbetsplatsen. Samtidigt pågår utbildning i den brottsutredande och
brottsbekämpande verksamheten för att vi ska bli bättre på att uppmärksamma dessa brott och brottsoffer. Vi måste också tillsammans med åklagarna bli bättre på att utreda brotten effektivt.

*HBT= homosexuella, bisexuella samt transpersoner.




Acceptera inte diskriminering


"Du har rätt att aldrig acceptera diskriminering" heter en ny broschyr som finns att hämta på www.do.se. DO, Diskrimineringsombudsmannen, berättar där om vad religiös och etnisk diskriminering är, hur man kan motverka den och hur myndigheten arbetar.
Här finns historien om hur Linda vägrades inträde till badhuset med sin treårige son. Som finsk rom är det inte första gången hon utsätts för diskriminering. Här finns även historien om Fatima som sökte jobb som ekonom, men som blev brädad av en som hade betydligt mindre erfarenhet av ekonomjobb än Fatima. Två solklara fall av diskriminering som anmälts till DO.
www.do.se finns också en rapport som visar hur romer ständigt diskrimineras i Sverige. Det visar inte minst den rundringning till campingplatser som Dagens Eko gjorde i början av augusti. Av 20 tillfrågade campingplatser var det bara hälften som tog emot romer.



Ekonomiska skillnader minskar


Den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män har ökat från början av 1990-talet in på 2000-talet. Kvinnors löneinkomster har ökat framförallt genom att de jobbar fler timmar och är mer välutbildade i dag. Detta visar Arbetslivsinstitutet i en ny rapport som är en del av regeringens jämställdhetspolitiska utredning. Däremot har de ekonomiska skillnaderna ökat mellan andra grupper - unga och äldre, lågutbildade och högutbildade, infödda svenskar och de som invandrat hit, visar rapporten som professor Anita Nyberg står bakom.



Fler byter namn


Allt fler vill försvenska sina namn, skriver Svenska Dagbladet. Förra året fick Patent- och registreringsverket in 276 ansökningar om att ändra ett utländskt namn till ett försvenskat. Två år tidigare var det 153. Bakom en ansökan kan det finnas en hel släkt.
Är det dags att avidentifiera ansökningshandlingar när vi söker jobb?



Få rörelsehindrade har arbete


Endast 39 procent av Sveriges rörelsehindrade har ett arbete - och då är deltidsarbetande, de som arbetar på Samhall och de som har lönebidrag medräknade. Det visar en undersökning som utredningsinstitutet Handu gjort.
Resultatet gör att De handikappades riksförbund, DHR, överväger att ompröva sitt motstånd mot kvotering.
(Källa: TT)


Citat: "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter."

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, artikel 1

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.