Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Förra året slöts en överenskommelse som förändrade villkor i avtalspensionen för privatanställda tjänstemän, ITP:n. Från och med i sommar gäller det nya systemet i allt väsentligt.
Hittills har avtalspensionen varit förmånsbestämd och kompletterats med en mindre del, en premie på två procent som arbetstagaren själv har kunnat placera i olika fonder (ITPK). För normalinkomsttagare har detta garanterat en avtalspension på ca tio procent av slutlönen ovanpå den statliga pensionen.
Men nu har parterna kommit överens om en ny avtalspension som införs parallellt med det gamla systemet och gäller alla som i år fyller 28 år eller är yngre. Det är en premiebaserad avtalspension som även kan väljas av företag som inte haft kollektivavtal förut men nu undertecknar ett. Då kommer den nya avtalspensionen omfatta alla anställda, oavsett ålder.
I den nya ITP:n betalar arbetsgivaren en bestämd premie, 4,5 procent. Pensionens storlek beror på i hur många år premien har avsatts och vilken avkastning pensionsfonderna ger. För en ung person som hela sitt yrkesverksamma liv är med i det nya systemet ska det ge lika mycket i pension som det gamla.
Äldre arbetstagare som byter arbetsgivare och går över till den premiebestämda ITP-pensionen kan däremot få problem.
- För den som är över 50 år är det garanterat en stor risk att bli förlorare. Om man är under 35 år är det inte alls lika farligt, säger Jonas Olsson, som handlägger pensionsfrågor på HTF.
Han uttrycker sig vagt, eftersom det är mycket svårt att säga något generellt om hur mycket olika individer kan förlora eller exakt i vilken ålder risken blir uppenbar.
- Var och en måste göra en bedömning och även fundera över vad som kan hända med ens karriär, säger Jonas Olsson.
Han ser också en svårighet för individen som ställs inför valet att byta jobb till en arbetsplats med det nya systemet. Det är svårt för individen att ha relevant information för att kunna fatta ett välgrundat beslut.
- Individen måste ställa sig frågan om man är beredd att byta en högre lön mot en eventuellt sämre pension, säger Jonas Olsson.
Han konstaterar också att arbetslösa inte har något val. De måste ta arbeten som erbjuds och har inte rätt att tacka nej till ett arbete för att avtalspensionen är oförmånlig.
Den nya avtalspensionen för privattjänstemän har en lång övergångstid. Företag som redan har förmånsbaserad pension kan inte byta till den premiebestämda pensionen. Företag som sluter kollektivavtal för första gången har däremot valmöjligheten, men om de vill använda sig av den premiebestämda nya ITP:n måste facket godkänna lösningen.
- Ja, det är för att täppa till kryphål. En koncern skulle annars kunna starta ett nytt dotterbolag, välja den nya ITP:n och flytta över äldre personal för att få ner premien för dem. Har företaget redan innan de skriver på kollektivavtalet dessutom haft en pensionsplan måste vi se till att de anställda inte förlorar om de byter pensionssystem, säger Jonas Olsson.
I den nya ITP är premien densamma för alla, 4,5 procent, medan premien stiger med tjänstemannens ålder i det gamla systemet. Men Jonas Olsson konstaterar att det inte är självklart för alla nystartade företag att välja den nya ITP. Han kan tänka sig att en del väljer det äldre förmånsbaserade systemet.
- Ja, det kan annars bli svårt att attrahera äldre i ett läge med hög efterfrågan på arbetskraft. Dessutom kan den nya ITP bli dyrare för företagen, beroende på hur åldersstrukturen ser ut, säger han.
(Lön & Jobb nr 6-2007)
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.