Höjningen innebar 15 procents högre a-kassa i 150 dagar för en grupp som arbetat i 20 år före arbetslöshet. Det var i samband med en förenkling av a-kassesystemet som det tidigare avgångsvederlaget togs bort och ersattes av högre a-kassa. Höjningen innebar att ersättningen för medianinkomsttagaren höjdes från 52 procent till 60 procent av den tidigare inkomsten.
Nu har finska nationalekonomer vid Löntagarnas Forskningsinstitut i Helsingfors utvärderat effekterna av reformen.
Höjningen av a-kassan förlängde inskrivningstiden på arbetsförmedlingen med runt 30 dagar eller med 11 procent, jämfört med yngre som inte fick den högre a-kassan
Skillnaderna beror enligt forskarna inte på ålder och skillnaderna försvann efter 150 dagar då den högre a-kassan togs bort.
Nationalekonomerna Roope Uusitalo och Jouko Verho, som genomfört studien, vill inte dra slutsatsen att arbetslösa söker nytt arbete mindre aktivt under perioden med högre a-kassa.
- Vi vet inte hur aktivt de sökte jobb. Men den ökade ersättningen gjorde det helt klart svårare för dem att hitta ny anställning, säger Roope Uusitalo vid Löntagarnas forskningsinstitut i Helsingfors, som delvis är finansierad av den finska fackföreningsrörelsen. Studien är gjord i samarbete med Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Ifau, vid Uppsala Universitet.
Kan resultaten säga något om den svenska arbetsmarknaden?
- Det finns inte mycket som säger att det skulle vara annorlunda i Sverige, även om det inte går att översätta resultaten rakt av. Det generella mönstret att ersättningsnivåerna påverkar sannolikheten att få jobb stämmer även i Sverige, säger Roope Uusitalo.

THOMAS HELDMARK

Rapporten "The effect of unemployment benefits on re-employment rates: evidence from the Finnish UI-benefit reform" (IFAU Working Paper 2007:21) är skriven av Roope Uusitalo från Löntagarnas forskningsinstitut i Helsingfors och Jouko Verho från Helsingfors Universitet, båda knutna till Institutet för arbetsmarknadspolitiska utvärderingar, Ifau.