Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kvinnolönerna i fokus när parterna möttes

På tidningen Lag & avtals seminarium i Stockholm på onsdagen recenserade arbetsmarknadens parter årets centrala avtalsrörelse. Mesta utrymmet fick ambitionen att höja låga löner, särskilt kvinnors.
Publicerad
Meningarna gick isär om värdet av jämställdhetspotter. IF Metalls avtalssekreterare Anders Tiderman deklarerade att hans förbund inte tror på sådana utan föredrar traditionella låglönesatsningar. Då gynnas även lågavlönade män.
Håkan Petterson är andre vice ordförande i Kommunal. Han talade om den strukturella lönediskriminering som missgynnar kvinnor:
- Enstaka satsningar förslår inte. Det krävs små steg under lång tid. Jämställdhetspotter får inte bli en engångsföreteelse.
Inte heller Sacos ordförande Anna Ekström är någon vän av kvinnolöner. Men hon var ensam om att förespråka generellt större löneskillnader:
- En viktig funktion med lönen är att den ska sporra till bättre prestationer och locka folk att utbilda sig. Jag vill att utbildning ska löna sig.
Almegas förbundsdirektör Örjan Lenárd fick inget svar på följande fråga:
- Om ingen vill ha kvinnolöner, varför har vi det då?
Han och flera med honom noterade att ett vanligt inslag i årets centrala löneförhandlingar var att förhandlarna inte hade mandat. Gång på gång måste de vända sig till sina förbund för att kolla. Han efterlyste förnyelse och överraskningar i parternas agerande.
Avslutningsvis ombads deltagarna att skissa värsta scenariot för avtalsförhandlingarna 2010.
Karl Olof Stenqvist, vice vd i arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen:
- Att det blir en ordentlig lågkonjunktur och ett kraftigt fall i fackens medlemsantal. Om de gamla strukturerna ramlar ihop och vi får en fragmentariserad arbetsmarknad, då får vi ordentliga problem.
LO:s avtalssekreterare Erland Olauson och Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt instämde. Den senare hade ett tillägg:
- Att arbetsgivarna vägrar teckna centrala avtal till förmån för företagsavtal.
Enligt Lars-Bonny Ramstedt kan de berörda vara stolta över årets avtalsrörelse:
- För vi fick reallöneförhöjning, vi återinförde svenska modellen och vi grävde inte i småttigheter.
Ramstedt sa att man i Sif hade oroat sig för att det först färdiga avtalet skulle bli "allas golv". Det fördes uppslitande diskussioner om ifall det var klokt att vara återhållsam med kraven i en högkonjunktur när toppcheferna tar ut enormt höga löner för egen del.

LISBETH NIEMINEN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.