Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Regeringen har dålig känsla för hur arbetsmarknaden fungerar"

Att koppla a-kasseavgiften till ansvarsfulla löneavtal är ett helt nytt grepp anser Sifs förbundsekonom Gösta Karlsson. Han är starkt kritisk till hur regeringen resonerar i budgeten.
Publicerad
Ansvarsfull lönebildning leder till lägre arbetslöshet och tvärtom menar regeringen i sin budgetproposition. Därför ska skillnaden i avgifter till olika a-kassor öka. Den med låg arbetslöshet får lägre avgift, medan den a-kassa som har hög arbetslöshet kostar mer att vara med i.
- Det är något helt nytt. Regeringen förbehåller sig rätten att gå in och korrigera ingångna avtal. Dessutom är det bara en part som ska straffas, säger Gösta Karlsson.
Det kan, anser han, leda till att parterna kör på utan att ta ansvar för samhällsekonomin, eftersom man inte kan vara säker på att det man kommer överens om i slutänden är det som gäller.
- Då får man inte en löneutveckling som är så bra.
Gösta Karlsson är dessutom tveksam till om avtalen verkligen styr arbetslösheten i en bransch, såsom hävdas i budgetpropositionen. Han upplever snarare att regeringen flyttar fram positionerna för att få större kontroll över lönebildningen.
- De ägnar sig åt ett finlir i detaljerna som är stötande tycker jag. Jag gjorde en liten beräkning. Jag använde sökmotorn i finansplanen och slog på tillväxt. Då fick jag 51 träffar. Sedan sökte jag på ordet kontroll och fick 81 träffar. Det reagerar jag på. Det är kontroll, kontroll, kontroll. Jag följer med intresse hur man tänker lösa det här med dagisens intygsplikt. Det är inte många dagis som har fungerande datorsystem.
Andra saker som Gösta Karlsson reagerat på i budgetpropositionen är begränsningen i a-kassan för deltidsarbetslösa, de ytterligare två karensdagarna i a-kassan och nyfriskjobben.
- Inriktningen att sänka arbetslösheten är positiv, och att man vill göra det med riktiga jobb och inte åtgärder. Men jag är negativ till metoden. Är det så att den som blir sjuk kan bli av med sitt jobb efter sex månader?
Åsa Holmgren, även hon förbundsekonom, reagerar mot att förmånsvärdet på hem-PC fördubblas nästa år.
- Det påverkar Sveriges IT-utveckling och kan leda till minskat teknikintresse, särskilt bland unga. Reformen med hem-PC placerade Sverige i topp i världen. Att man tar bort skattelättnaderna visar att regeringen inte är särskilt intresserad av ett Sverige som ledande IT-nation i framtiden.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.