Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Upprördhet och förvåning kring SAS-chefens reträtt

"En utsträckt hand" kallar SAS vd Mats Jansson fyra danska fackföreningars brev där de skriver att de ska arbeta för absolut fredsplikt mot att företaget tar tillbaka beslutet att flytta flyglinjer från Danmark till Sverige och Norge. HTF på SAS är förvånade att bolaget backar från beslutet, som var en form av maktdemonstration från Mats Jansson.
Publicerad
Våren präglades av strejker för SAS del. Både i Sverige och Danmark strejkade kabinpersonalen för att få fram kollektivavtal med bättre villkor. Men i Danmark var det en så kallad vild strejk, som inte följer konfliktreglerna. SAS vd har tidigare sagt att konflikterna kostar för mycket och att man måste komma till rätta med strejkkulturen inom bolaget. Därför välkomnar han de danska fackens initiativ.
Men Birgitta Wrede, vice ordförande i tjänstemannaföreningen på SAS, är skeptisk.
- Det är ett vanligt danskt grepp som de tar till när något går dem emot, att skicka brev. Det gör de ofta. Men Mats Jansson verkar ha köpt det med hull och hår. Det gjorde oss väldigt förvånade. Han köper en fredsplikt som SAS redan betalat för i kollektivavtal. Att belöna en grupp medarbetare i förväg för att de inte skall begå olagligheter känns väldigt märkligt, tycker Birgitta Wrede.
Hon är minst sagt paff att beslutet att flytta vissa flyglinjer till Sverige och Norge, som skulle ligga benhårt fast, så lättvindigt rivs upp på grund av ett brev.
- Brevet förpliktar inte till något. De säger att de ska försöka undvika att strejka vilt. Och för det får de en belöning genom att få tillbaka den trafik som skulle flyttas. Det här visar att det lönar sig att bråka och strejka. Att SAS ledning går på det är ofattbart. SAS kunde i stället ha välkomnat brevet och sagt att man ska se över trafikbilden igen när de danska medarbetarna visat att de menar allvar med detta och hållit sig lugna i tre år.
Birgitta Wrede anser att de danska anställda redan har bättre villkor än de svenska och norska. Hon tror att det blir svårt att genomföra några kostnadsbesparingar i Danmark under den här avtalsperioden. Det kommer att ses som en ofredlig handling från SAS sida.
Dessutom tror Birgitta Wrede att löftet från de danska fackföreningarna kommer på skam om företaget presenterar nya förändringar som ogillas.
- Tre bolag i koncernen ska utvärderas och kanske säljas, helt eller delvis. Det kommer de danska fackföreningarna aldrig att acceptera. I ett sådant läge är nog inte brevet värt så mycket.
Hon medger att de svenska facken kanske är för snälla.
- Visst, vi kanske är det många gånger. Vi har fått stora försämringar och neddragningar. Våra medlemmar ställer sig väldigt frågande till den sneda fördelningen av SAS resurser och kostnader samt den totala avsaknaden av konsekvenskultur i företaget.
När beslutet att flytta flyglinjer nu rivs upp löper kabinanställda i Sverige risk att sägas upp.
- Vi har övertalighet som hade kunnat undvikas. Med ett facit på 3 svenska mot 79 danska strejker på 10 år så kan vi konstatera att strejker lönar sig, även denna gång. Vår svenska fredliga kultur varken nämns eller belönas, säger Birgitta Wrede.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen