Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Bara varannan yngre med i facket

Bara varannan anställd arbetare under 24 år är med i facket. En minskning med 20 procent sedan 1970. Därmed är unga kollektivares organisationsgrad lika låg som unga tjänstemäns.
Publicerad
Detta enligt en studie i serien Röster om facket och jobbet. Studien gäller bara LO-sidan och redovisar inte hur det är ställt branschvis.
Enligt LO:s viceordförande Ulla Lindqvist gäller minskningen framför allt tjänste- och servicesektorn. Exempelvis dem som arbetar i butiker av olika slag. Många av dem har tillfälliga anställningar, där facklig anslutning av hävd är låg.
Just att allt fler har visstidsanställningar är ett vanligt skäl till att yngre inte har gått med i facket. Ett annat är att de inte ser vilken nytta de skulle ha av medlemskapet. Ett tredje att de tycker att det är för dyrt.
I en rapport från 2003 redovisas en nedgående trend. Lösningen då var den samma som nu: facket måste bli bättre på att värva medlemmar och på att upplysa om nyttan. Också mötesformerna borde anpassas till unga människor.
- Både i skolan och på arbetsplatser måste vi berätta om vad facket uträttar, säger Ulla Lindqvist. Och så måste vi se till att unga får förtroendeuppdrag. Äldre kan inte sitta kvar i evighet.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.