Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Därför är strejk på Pågen möjlig trots kollektivavtal

Där det finns centrala avtal råder fredsplikt. Normalt sett. I fallet Pågen resonerar Sif annorlunda.
Publicerad
I cirka tio år har säljarna på Pågen haft ett lokalt avtal med sin arbetsgivare där man reglerar löner. Detta eftersom säljarna har provisionslöner, vilket inte regleras i det centrala avtalet. I vintras sades det lokala avtalet upp av arbetsgivaren.
- Det har alltid varit lite rörigt, men den här gången gav arbetsgivaren den i att sluta nya avtal och lade i stället ut ensidiga diktat med försämringar av löner och villkor. Dessutom med hotet att den som inte skrev på skulle bli uppsagd, säger Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.
Det centralt tecknade kollektivavtalet, som skyddar mot lönesänkningar, behandlar inte provisionslöner. Därför anser Lars-Bonny Ramstedt att arbetsgivaren inte kan åberopa fredsplikten i det centrala avtalet och genomföra försämringar av säljarnas löner och villkor.
- Det viktigaste i ett kollektivavtal, anser jag, är löner och att säkra löneökningar. Här har arbetsgivaren gått över alla gränser.
Håller Pågen med om att det inte råder fredsplikt?
- Det tror jag inte, men det skiter jag i.
Enligt Ramstedt är det inte möjligt för Sif att inte ta strid med Pågen.
- Skulle vi inte agera skulle vi framstå som fackliga jubelidioter. Vi kan inte lämna våra medlemmar i sticket.
Varför har det då tagit sån tid?
- Jag har varit upptagen av avtalsrörelsen. Jag har varit med på distans tidigare, men nu hamnade det här på mitt bord.
Är det en viktig principiell fråga?
- Ja. Finns det andra arbetsgivare som gör eller planerar att göra samma sak vet de nu att de får ta strid med Sif. Skulle vi ha låtsats att det här inte hade hänt skulle detta beteende sprida sig som medeltida pesten.
Pågen har begärt förhandlingar i morgon. Därefter kommer Lars-Bonny Ramstedt att besluta om han ska lägga ett formellt varsel om strejk.
Tror du att det kommer att gå så långt.
- Ja, det tror jag.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar