Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unga får hjälp av facket för att kunna ta semester

Callcenters och telemarketingföretag är ofta laglöst land vad gäller ungas anställningsförhållanden, konstaterar flera fackliga företrädare i Västerås.<br />
Publicerad
- Arbetsgivarna hittar på egna anställningsformer och semesterlagen tycks vara helt okänd, säger Gunilla Granberg, ombudsman och chef för HTF:s avdelning i Västerås.
I en debattartikel i Vestmanlands Läns Tidning uppmanar hon och fyra andra fackliga företrädare, däribland Krista Loiske (ordförande för Sifklubben vid ABB och i avdelningsstyrelsen) unga att gå med i facket.
Det för att de ska få veta sina rättigheter och tillsammans kunna ställa krav på att företagen följer de lagar och avtal som finns.
Bakgrunden är att facken under den senaste tiden sett hur allt fler callcenters och telemarketingföretag uppfinner nya anställningsformer och struntar i semesterlagen.
Unga kan exempelvis "behovsanställas" trots att det inte finns någon sådan anställningsform enligt lagen om anställningsskydd, las.
De får också ofta semesterersättningen inbakad i lönen trots att semesterlagen inte tillåter det när en anställning varat längre än tre månader och/eller omfattar mer än 60 timmars arbete.
- Att baka in semesterersättningen i lönen gör att timpenningen framstår som större än den är. Men semesterlagen är en skyddslagstiftning för att alla ska ha rätt till och råd att ha semester. Och får man semesterersättning varje månad är det stor risk för att man inte har råd att ta semester sedan.
Gunilla Granberg påpekar också att många av callcentren och telemarketingföretagen vägrar teckna kollektivavtal.
- Sedan kan de betala 8 000 kronor i månadslön före skatt och också pressa ungdomarna att jobba övertid utan lön.
De här problemen finns överallt i Sverige, hävdar hon.
Men eftersom många unga inte är organiserade kan facket oftast inte gripa in.
Men nyligen kunde HTF förhandla både med företaget Teleresurs i Västerås och Swedish Fundraising, med verksamhet på flera orter i landet, och fick då till en ändring så att de 160 respektive 250 anställda nu inte längre ska få semesterersättningen inbakad i lönen.
- Det brukar gå rätt lätt att få med arbetsgivarna på det här när de inser att de annars bryter mot semesterlagen och att det kan stå dem dyrt, säger Gunilla Granberg.
De fackliga företrädarna varnar för att utvecklingen går mot en amerikanisering av arbetsmarknaden.
- Om det fortsätter så här kan vi snart ha samma situation som i USA där 25 procent inte har någon semester alls och då framför allt många av dem med de mest slitiga och lågavlönade jobben, säger Gunilla Granberg.
Ett sätt att minska problemet vore att Arbetsförmedlingen tog ett större ansvar och såg till att de arbetsgivare som annonserar på Platsbanken följer de lagar och regler som finns, anser hon.
- Vi har träffat på hundratals ungdomar som hamnat i den här situationen och de flesta är inte heller med i facket. Ofta har de ingen kunskap om sina rättigheter men har trott att jobbet är okej eftersom det annonserats på Platsbanken. På så vis legitimerar Arbetsförmedlingen den här sortens arbetsgivare.
Också Krista Loiske är oroad över utvecklingen.
- Det är viktigt att få med de här ungdomar i facket därför att de oftast först då blir varse om vikten av kollektivavtal, säger hon.

ANITA TÄPP







Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.