Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ris och ros till nya avtalet

Reaktionerna ute i klubbarna är blandade. På ABB i Ludvika är man besviken, men på Volvo Personvagnar i Göteborg anser man att avtalet är acceptabelt.
Publicerad
- Av det jag har läst är jag allt annat än imponerad. Det är samma jävla skit som vi har haft i sex år.
Det säger Anders Åberg, Sifklubbens ordförande på ABB i Ludvika. Där har man haft problem med det gamla avtalet. Skrivningar om bland annat löneöversynen har varit öppna för tolkning, och klubben har inte varit enig med företaget, som vissa år har bestämt att översynen ska vara noll.
Även om nivån i det nya löneavtalet är högre än tidigare återstår problem för de anställda på ABB. Enligt Anders Åberg är det ungefär en tredjedel av tjänstemännen, företrädesvis de äldre, som år efter år får lägsta möjliga löneökning. För att få bukt med det skulle en betydligt större del av lönepotten vara individuellt garanterad.
- Det är alltid dem vi får skjuta in oss på i förhandlingarna. De andra får det de får. Det vore trevligt om vi kunde förhandla för alla medlemmar. Vi får lägga krut på att kämpa mot en massa nollningar. Vi är besvikna.
Att arbetstiden reglerats i ett nytt avtal anser dock Anders Åberg är bra. Men också där anar han oenighet i förhandlingar framöver.
- Vi har många som jobbar utomlands. De omfattas inte av svenska avtal enligt företaget, så det är många som jobbar 400-600 timmars övertid på ett år.
På Volvo Personvagnar i Göteborg har man inte haft samma problem som ABB i de lokala förhandlingarna. Klubbordförande Stig Axelsson anser att det nya avtalet är bra.
- Det kan alltid bli bättre, men nivåerna är någorlunda acceptabla. Sedan hoppas vi att våra lokala förhandlingar ger något mer. Förra avtalsperioden fick vi lokala påslag varje år.
Han har fått få reaktioner än så länge, men ingen har sågat avtalet.
Lennart Larsson, Sifs klubbordförande på SKF i Göteborg nämner bland annat höjningen av lägstlönerna, utökningen av föräldralönen och kompensationen för arbetstidsförlängningen, när Nationaldagen blev helgdag i stället för Annandag Pingst, som fördelar med avtalet.
- Överlag tycker jag det är väldigt positivt, vi hamnade ungefär där vi förväntade oss med nivåerna.
Ivo Biloglav, Sifs klubbordförande på Tetra Pak i Lund:
- Det verkar vara ett bra avtal, de nivåer man nämner låter positiva, 10,2 är betydligt bättre än de 6 procent vi erbjöds först. Nu gäller det bara att förhandla lokalt. Jag har varit på konferens och har inte hunnit få så många reaktioner ännu, men de jag fått från mina närmaste medarbetare har varit positiva.
På sif.se:s diskussionsforum har ännu så länge bara två kommentarer kommit. De är inte positiva:
" Känner mig lurad och sviken av mitt egna fack. Har våra förhandlare det alldeles för bra? Kanske borde sänka deras löner till lägsta nivån så de fattar vad det hela handlar om? 10,2% på tre år kan tyckas vara bra men det minskar inga löneklyftor!" skriver en. " 10% i lönelyft till fotfolket och gissningsvis 100% till direktörerna under den kommande 3 års perioden. "Ett bra avtal" enligt våra förhandlare, och detta när det går riktigt bra för företagen. Om det inte är dags att ta ut ordentliga löneökningar nu, när blir det då dags att göra det?" skriver den andra.

ANNE-LI LEHNBERG
LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.