Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fritt fram placera i avtalslösa företag

Att Sif är delägare i avtalslösa företag är inget problem. Ägandet skapar i stället möjligheter att få till nya kollektivavtal, anser Sifs förbundsordförande Mari-Ann Krantz.
Publicerad
Sif kräver kollektivavtal för alla företag med anställda. Trots det saknar omkring en fjärdedel av det 60-tal svenska företag i vilka Sif placerat pengar avtal.
Sifs placeringspolicy innehåller vissa grundläggande etiska krav på företagen, däremot finns inget krav på kollektivavtal.
Men det är inte negativt, enligt Mari-Ann Krantz.
- När vi har ett aktieinnehav kan vi lättare påverka företagen i den riktning som vi önskar, inte bara när det gäller kollektivavtal.
Görs det?
- Våra klubbar har möjlighet att få fullmakt att företräda Sif på bolagsstämmor. Jag skulle gärna se att det användes mycket mer. Vi kan bli mer aktiva som ägare.
HTF, som är på väg att gå samman med Sif, har varken någon etisk placeringspolicy eller förbud mot att placera i avtalslösa företag. Däremot har förbundsstyrelsen möjlighet att svartlista företag som man anser att HTF inte bör investera i. I dag finns dock inte ett enda företag på svarta listan.
Patrik Nygren, enhetschef på HTF, vet inte om förbundet har pengar placerade i avtalslösa företag, men säger att det inte går att utesluta.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."