Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif har över halv miljard kronor i företag utan kollektivavtal

Omkring en fjärdedel av det 60-tal svenska företag som Sif placerat pengar i saknar avtal.
Publicerad
Som fackförbund kräver Sif att alla företag med anställda ska ha kollektivavtal. Men i rollen som kapitalplacerare struntar man i den saken. I stället handlar det om att se till att pengarna växer, något man också lyckats med: Under 2005 ökade tillgångarnas marknadsvärde med 34,7 procent.
I placeringspolicyn finns visserligen krav på att företagen ska leva upp till vissa krav bland annat vad gäller arbetsvillkor, och följa de etiska riktlinjer som exempelvis ILO antagit. Däremot finns inga krav på avtal.
Därför är det inte förvånande att dataföretaget IFS, som först nyligen tecknade avtal, långtifrån är det enda företag där Sif är delägare som länge nobbat kollektivavtal. I flera av dessa pågår dock förhandlingar.
De flesta av dessa bolag är små med relativt få anställda. De återfinns inom de flesta branscher alltifrån IT till traditionell industri. Två exempel är bioteknikföretaget Gyros och medicinteknikföretaget Biacore International, båda i Uppsala.
Men i Sifs aktieportfölj hittar man också några relativt stora bolag som saknar avtal. Allra störst är det snabbväxande medicinteknikföretaget Q-Med i Uppsala med 550 anställda, varav 135 är medlemmar i Sif. Det är ett företag som går bra och inte drabbats av några bakslag. 2005 var Sifs aktiepost i Q-Med värd nästan 90 miljoner kronor.
Näst största avtalslösa företag i vilket Sif är delägare är Micronic i Täby. Företaget, som bland annat tillverkar laserritare, har 450 anställda, varav 65 är Sifmedlemmar. Sifs aktiepost i företaget hade ett värde på drygt 11 miljoner kronor 2005.
Det totala värdet av Sifs aktier i avtalslösa företag uppgick till över en halv miljard kronor 2005.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."