Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

LO tillbakavisar kritik mot stridsåtgärder

Frågan om att begränsa fackens möjligheter till stridsåtgärder vållade en stundtals het debatt på ett LO-seminarium.
Publicerad
Kan den svenska modellen överleva? var temat för LO:s seminarium om arbetsmarknaden. Debatten kretsade främst kring Svenskt Näringslivs krav på att bland annat förbjuda sympatiåtgärder och införa en proportionalitetsregel för fackliga stridsåtgärder.
- Den svenska modellen har kantrat, det här handlar om att återställa en rimlig balans mellan parterna, säger Jan-Peter Duker från Svenskt Näringsliv
- Vi matas med en bild av hur systemet har havererat och facket tar till övervåld, men Sverige tillhör de länder med lägst antal förlorade arbetsdagar på grund av arbetskonflikter, säger Erland Olauson, avtalssekreterare för LO.
Jan-Peter Duker tog upp den numera rikskända salladsbaren i Göteborg som ett exempel på där fackets åtgärder gått för långt. Han varnade för att det kan avskräcka unga människor från att starta företag och förde fram Svenskt Näringslivs krav på att arbetsplatser som inte har fackliga medlemmar inte ska behöva teckna avtal.
Erland Olauson hade ingen förståelse för kritiken mot fackets agerande. Han frågade sig i stället om salladsbaren verkligen hade lika bra försäkringar för de anställda som ett kollektivavtal hade medfört.
- I Sverige innebär ett kollektivavtal dramatiska skillnader för de anställda, ska vi ha ett system där arbetsgivare ska kunna slippa undan avtal om de inte vill ha dem?
Erland Olauson påpekade att företag utan kollektivavtal kan konkurrera på helt andra villkor, med till exempel lägre priser. Om kollektivavtal enbart gäller fackmedlemmar kan det i längden leda till att arbetsgivare drar sig för att anställa fackligt anslutna.

ANNE-LI LEHNBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.