Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

TCO kritiskt till grönbok om arbetsrätt

Genom en grönbok, en typ av diskussionsunderlag, vill EU-kommissionen starta en debatt om arbetsrätten och hur den kan utvecklas för att öka produktiviteten och minska arbetslösheten. TCO menar att arbetsrätten framför allt är en fråga för nationerna själva.
Publicerad
- Vi är oroliga för var det här ska landa och hur mycket EU ska bestämma, säger Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist.
Kommissionen har ställt 14 frågor att besvaras av den som vill. Bland annat vill kommissionen veta hur man kan förändra arbetsrätten och kollektivavtalen så att de ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden.
- Enligt kommissionen är anställningsskyddet i tillsvidareanställningar problemet när det gäller den tröga rörligheten, Vi tycker inte att trygghet står i motsats till flexibilitet. Vi tycker att man ska satsa på att öka tryggheten i övriga anställningar i stället, säger Ingemar Hamskär.
En annan fråga som kommissionen väcker är om man bör ha ett enhetligt arbetstagarbegrepp inom Europa. I dag kan man i stort sett säga att man, åtminstone i Sverige, är antingen uppdragstagare eller uppdragsgivare. Arbetsrätten och kollektivavtalen omfattar då uppdragstagarna, de anställda. Kommissionen sänder signaler om att man vill införa ett mellansteg, en typ av egenanställning. Men det vänder sig TCO kraftigt emot.
- Vi vill värna rätten att vara anställd. Annars är vi oroliga att man kan tvingas in i en företagarroll. Låt säga att du jobbar hos en arbetsgivare som beslutar att dina arbetsuppgifter bör utföras av ett bolag i stället. Över en natt kan du tvingas bli företagare med bara en uppdragsgivare. I ett slag gör man så att arbetsrätten inte omfattar delar av arbetsmarknaden, säger Hamskär.
Tanken är att grönboken så småningom ska leda till gemensamma arbetsrättsprinciper i EU. Men Ingemar Hamskär utesluter inte att det, trots löften om motsatsen, skulle kunna landa i ett direktiv, om det finns ett brett stöd för det.
- Våra politiker är ju väldigt intresserade av det här. Det är viktigt att vara med på ett tidigt stadium, säger Ingemar Hamskär.
Även Sif har yttrat sig om grönboken. I stort sett menar förbundet att frågor som rör arbetsrätten bör regleras av medlemsstaterna själva.
Den som vill lämna sina synpunkter till kommissionen har fram till den sista mars på sig.

LINDA SVENSSON

Fotnot: En grönbok är ett meddelande från kommissionen som ska stimulera debatt och diskussion inom ett ämne. Synpunkterna kan så småningom sammanställas till en vitbok, förslag till gemensamma åtgärder.




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.