Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif vann tvist om avtalsbrott

Även om ett företag har verksamhet på flera orter ska löneöversynen ske på varje arbetsställe var för sig. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom, ett välkommet besked för Sif.
Publicerad
2004 beslutade laboratorieföretaget Alcontrol, med verksamhet på fyra platser i Sverige, att löneöversynen skulle ske på företaget som helhet, alltså inte ortsvis. Detta fick till följd att de anställda i Malmö bara fick i snitt 0,3 procents påslag genom löneöversynen, trots att avtalet garanterade 0,7 procent. Fel, ansåg Sif och stämde företaget för avtalsbrott.
Enligt arbetsgivarförbundet Almega var det en ändring i texten till avtalet för Utveckling & Tjänster som gjorde en sådan tolkning möjlig.
- Det är vad man kommer överens om när man undertecknar ett avtal som räknas. Sifs förhandlare har inte tolkat textredigeringen på samma sätt som Almega har gjort, säger Lars Åström, Sifjurist.
Löneöversynen kom till när parterna slopade de icke nivåhöjande tilläggen i avtalen. Konstruktionen ska säkerställa att man inte urholkar lönestrukturen på företag.
- Säg att det slutar ett antal 65-åringar med hög lön. De ersätts av unga personer med lägre lön. För att det inte ska försvinna en massa pengar har man löneöversynen utöver potten, säger Lars Åström.
Enligt Alcontrol var syftet med att göra löneöversynen på hela företaget att komma till rätta med felaktigheter i lönestrukturen mellan olika orter. Sif menar att de 0,7 procent som finns inskrivet i avtalet gäller på varje arbetsställe för sig, en princip som Alcontrol tillämpade året därpå, 2005.
AD ger Sif rätt i sin dom. Domstolen dömer Alcontrol att betala 35 000 kronor i skadestånd till Sif, samt förbundets rättegångskostnader.
- Det är inte skadeståndet i sig som är det viktiga. Det är att vi får veta hur avtalet ska tolkas, säger Lars Åström.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."