Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lönekartläggning gav upp till 3 500 i lönelyft

Ett 40-tal kvinnliga IT-konsulter på EDS Sweden i Stockholm har fått i genomsnitt 1 300 kronor mer i månaden efter en lönekartläggning. Företaget tillhör de få som godkänts vid JämO:s granskning av hur 400 arbetsgivare efterlever jämställdhetslagen.
Publicerad
Monica Lindsjö, Sifklubbens ordförande vid EDS Sweden i Stockholm, tycker det var enkelt att åstadkomma jämlika löner.
- Vi och arbetsgivaren bara kollade upp statistiken och såg då precis hur det sett ut bakåt. Och så gjorde vi inga höjningar i procent utan i kronor, så att kvinnorna hamnade på rätt nivå direkt. Men en förutsättning är naturligtvis att man som vi har arbetsgivaren med sig, säger hon.
Samtliga kvinnliga IT-konsulter på arbetsplatsen tjänar nu, efter lönekartläggningen, lika mycket som männen.
Monica Lindsjös sammanställning av lönerna för ett 40-tal kvinnliga Sifmedlemmar visar att många fick höga lönelyft. Upp till 3 500 kronor i månaden, inkluderat en summa för prestationen.
- Och då har vi ändå legat bra till här tidigare också, jämfört med hur det kan se ut hos andra IT-konsulter, säger hon.
Lönelyften gjordes vid årets lönerevision i våras och rymdes inom den fastställda ramen på 2,3 procent.
- Vi klarade faktiskt att få jämställda löner inom ett löneutrymme på endast 2,04 procent som resultatet blev i Stockholm. Det visar att det här går att göra om man bara vill. Att det inte är frågan om hur stort löneutrymmet är.
Men det innebar att männen fick stå tillbaka?
- Ja, men det kostade ingen mer än cirka 200 kronor. Och det handlar om att de får stå tillbaka en enda gång, jämfört med att kvinnorna haft så mycket sämre lön under många år. Och jag har inte heller fått några negativa kommentarer om det här, säger Monica Lindsjö.
Hon inser att man haft en fördel av att i stort sett alla anställda tillhör samma yrkeskategori.
- Men vi har ändå ett femtiotal jobbkoder inom de två områdena utveckling och drift att ta hänsyn till. Och jag tror många andra skulle kunna göra som vi och inte krångla till det för mycket.
- Jag tror att man ofta inte behöver ta hjälp av något arbetsvärderingssystem. Man kan göra en snabb lönekartläggning, se var det haltar och sätta de nya lönerna. Sedan får man kolla hur det blev och fortlöpande justera allt eftersom.
Hur har de berörda kvinnorna reagerat?
- Man märker att en del har blommat upp. De kan vara väldigt duktiga men är ofta dåliga på att kräva högre lön eftersom de inte är så bra på att bevaka sin position. Och då blir ju sådant här världens julklapp.
- Själv är jag jättestolt över att jobba på en arbetsplats där man inte har ojusta löner, vilket jag också för fram i alla möjliga sammanhang.
Kravet på att arbetsgivarna ska göra årliga lönekartläggningar och en handlingsplan för jämställda löner har funnits sedan 1994 och skärptes 2001.
Sedan riksdagen beslutat skjuta till extrapengar granskar nu JämO, jämställdhetsombudsmannen, hur nära 400 arbetsgivare lever upp till lagen.
14 har fått godkänt medan 118 begärt uppskov och 88 fått bakläxa, däribland stora arbetsgivare som Sony Ericsson och Ikea.
På JämO:s hemsida finns nu ett nytt verktyg som ska underlätta vid en lönekartläggning.
- Det är inget arbetvärderingssystem, vilket kan vara onödigt krångligt och inte heller behövs enligt lagen. Men någon typ av värdering där man kan ta ställning till lika och likvärdigt arbete måste göras och i verktyget beskriver vi steg för steg hur man kan tänka för att komma fram till vad som kan anses vara likvärdigt, säger Märit Röger, enhetschef på JämO.

ANITA TÄPP

Fotnot:
De företag som fått godkänt är:
Aarhus Carlshamn Sweden, Karlshamn
Ringhals AB, Varberg
Bergkvarabuss AB, Kalmar
Konsum Norrbotten, Ek.för, Luleå
Arriva Sverige Aktiebolag, Helsingborg
Länsförsäkringar, Stockholm
K-Rauta AB, Sollentuna
G4S Security Services AB, Stockholm
Scandinavian Service Partner, Sigtuna
Pressens morgontjänst AB, Solna
Brukarkooperativet JAG, Stockholm
EDS Sweden, Solna
Manpower Aktiebolag, Stockholm

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.