Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Strålforskning skrotas när ALI läggs ned

Om Arbetslivsinstitutet, ALI, enligt regeringens förslag läggs ned vid årsskiftet försvinner också Sveriges samlade expertis på mätningar av elektromagnetisk strålning i arbetslivet. Forskaren Kjell Hansson Mild blir arbetslös.
Publicerad
- Vi har ingen aning om vad som ska hända med verksamheten framöver. Vi blir uppsagda i januari och lokalen ska vara tömd den 1 juli. Innan dess ska vi ha arkiverat material och paketerat våra mätinstrument för försäljning, säger Kjell Hansson Mild som brukar omtalas som landets främste expert på elektromagnetiska fält och hur de påverkar vår hälsa.
Kjell Hansson Mild är anställd vid Arbetslivsinstitutet i Umeå där han och fem kollegor bland annat mäter elektromagnetisk strålning på arbetsplatser som inhyrda konsulter.
Resten av tiden ägnas åt tillämpad forskning, som att ta fram bättre mätinstrument vid arbete på olika arbetsplatser, och att utbilda skyddsingenjörer i mätteknik.
- Företagshälsovården kan hyra våra instrument när man ska mäta elektromagnetiska fält från exempelvis datorer och mobiler. Men för att kunna utföra mätningen måste skyddsingenjörerna ha vår utbildning, förklarar Kjell Hansson Mild.
Genom stöd från Arbetslivsinstitutet har han också kunnat ägna sig åt en del grundforskning, som hur våra celler påverkas av de elektromagnetisk fälten, som adjungerad professor vid Örebro universitet.
I somras presenterade han och forskarkollegan Lennart Hardell en internationellt uppmärksammad studie där de visar ett samband mellan lång tids mobilanvändning och elakartad hjärntumör.
Kjell Hansson Mild är djupt bekymrad över vad som ska hända med forskningen på området. När han summerar nuläget konstaterar han att nästan alla de forskare i Lund som tidigare påvisat att mobilstrålning kan påverka blod-hjärnbarriären nu gått i pension och att den forskning som bedrivits vid Örebro universitet drabbats på grund av penningbrist.
- Vid Karolinska institutet pågår visserligen forskning, men då en epidemologisk sådan (försök att visa orsaken till sjukdomar med hjälp av statistik) där man inte är ute på arbetsplatserna och mäter.
När Vetenskapsrådet för ett par år sedan beslöt att det i Sverige, i motsats till många andra länder, inte skulle bli någon särskild forskning om elektromagnetiska fält uttryckte Kjell Hansson Mild oro över återväxten av forskare på området.
I dag kan han konstatera att läget förvärrats ytterligare.
- Själv blir jag snart 65. Men hade tänkt arbeta i några år till eftersom det finns så mycket kvar att göra, som fortsatt mobilforskning, reda ut problematiken runt elöverkänslighet och annat.
- Men också därför att det finns en ung forskarassistent i expertgruppen som hade kunnat bli min efterträdare om hon hunnit bli docent innan jag går. Nu blir hon arbetslös i stället.
Expertgruppen har föreslagit att deras verksamhet förs över till Umeå universitet med stöd av statliga omställningspengar.
- Men då måste vi få tre årslöner och också tid till att överföra verksamheten på ett vettigt sätt, säger Kjell Hansson Mild.
Sedan regeringen lämnade besked om att ALI ska läggas ned har expertgruppen fått ställa in flera planerade projekt.
Kjell Hansson Mild tror han får svårt att fortsätta forska.
- Vad gäller fortsatt forskning om kopplingen mellan elektromagnetiska fält och hjärntumörer tycks det bli tvärstopp. Vi har hela tiden haft problem med att få forskningspengar och nu måste jag ju förutom det också få pengar till en lön. Så det ser väldigt dystert ut.
TCO-basen Sture Nordh kommenterar:
- Förslaget att lägga ner Arbetslivsinstitutet är helt obegripligt och fel. Hela navet i svensk arbetslivsforskning riskerar att gå till spillo, trots att det varit världsledande i många avseenden och spelat stor roll för att upptäcka risker. Inte minst nya allvarliga risker som de Kjell Hansson Mild upptäckt. Priset för denna kortsiktiga besparing kommer att bli väldigt högt i arbetslivet.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.