Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Titta långt kan förhindra synfel

Allt fler blir närsynta. En förklaring kan vara att vi under de senaste årtiondena ägnat allt mer tid åt datorarbete och annat så kallat närarbete, menar forskare.<br /><br />
Publicerad
Rune Brautaset, forskare och lektor vid Karolinska institutet, förklarar att vi föds med "korta" ögon och ser otydligt. Under de första levnadsåren sträcks ögat för att uppnå en tydlig bild, vilket är en del av den naturliga synutvecklingen.
- Men det vi nu ser är att ögat, även efter det att det borda ha slutat växa, fortsätter sträckas och vi utvecklar närsynthet.
- En möjlig förklaring är att när vi i dag ägnar oss åt mer närarbete än tidigare måste ögats lins ständigt arbeta för att hålla bilden tydlig. Då linsen oftast inte ställs in till hundra procent tolkar hjärnan det som att ögonen inte är tillräckligt långa och skickar signaler om att de borde växa lite till. Och när de blir längre så blir vi närsynta.
Forskning har visat att närsynthet blir allt vanligare i hela världen.
Enligt en studie gjord av bland andra Rune Brautaset var endast 9 procent av de svenskar som mönstrade 1936 närsynta, medan i dag 40 procent är det.
Att lika många grönländare nu är närsynta till skillnad mot den enda procent som var det innan skolplikten infördes är ett faktum som kan tas som bevis på att dagens livsstil är en orsak till problemet, anser en del forskare.
Rune Brautaset påpekar att när fler blir närsynta så kommer det att resultera i att fler blir höggradigt närsynta vilket kan resultera i andra ögonkomplikationer, som näthinne- och glaskroppsavlossning.
- Men när man kommer upp i 25- till 30-års åldern påverkas inte ögat på samma sätt längre. Då är ett vanligt problem för den som ofta jobbar vid datorn i stället att ögonen blir torra, bland annat på grund av den värme datorn utstrålar och att man blinkar för lite, säger Rune Brautaset.
Den som vill försöka undvika att bli närsynt bör vara ute oftare och vila ögonen genom att titta på längre håll, råder han.
Mot torrhet i ögonen finns egentligen bara ett botemedel: att blinka oftare.
- Det kan man faktiskt glömma av att göra tillräckligt ofta när man jobbar koncentrerat vid datorn. Ett sätt att komma ihåg kan vara att sätta upp en lapp på datorn som påminnelse, säger Rune Brautaset.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.