Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utredare vill underlätta arbetskraftsinvandring

I framtiden befarar regeringens utredare att det kan uppstå arbetskraftsbrist i vissa sektorer. För att möta detta föreslår man att regelverket för arbetstillstånd ändras.
Publicerad
Enligt SCB och Ams kan det uppstå brist på högskoleutbildade och erfarna personer inom framför allt bygg- och tekniksektorn på längre sikt. Även inom vård och omsorg kommer behovet att anställa växa spår man.
För drygt två år sedan tillsattes en utredning som skulle undersöka möjligheterna att lättare bevilja arbetstillstånd i branscher där det råder arbetskraftsbrist. Nu är utredningen, under ledning v Lena Hjelm-Wallén, klar. Bland annat föreslås att det ska bli lättare för arbetstagare utanför EU att få tidsbegränsade arbets- och uppehållstillstånd. Gränsen föreslås ligga på två år, med möjlighet till förlängning. Utredarna anser också att bedömningen av vilka yrkesgrupper som ska omfattas bör ligga på Ams och arbetsmarknadens parter. Moderaterna, centern, kristdemokraterna och miljöpartiet har reserverat sig och tycker att arbetsgivaren ensam ska bedöma om det råder arbetsbrist eller inte.
- Jag har svårt för problembeskrivningen. Jag kan inte göra bedömningen att det system vi har i dag har lett till en massa nej, säger Gösta Karlsson, förbundsekonom på Sif.
Han är tveksam till att behovet av arbetskraft kommer att bli så stort att man behöver gå utanför EU:s gränser. På byggsidan har man redan i dag ett inflöde av arbetskraft från de forna öststaterna.
- Det viktigaste för oss är att de kommer hit och arbetar på rimliga villkor. Vi har haft nog av thailändska bärplockare.
Redan i dag finns möjlighet för arbetsgivare att anställa personer med bristkompetens på så kallade specialistkontrakt. De bestämmelserna föreslår utredningen att man lämnar orörda.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.