Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utredare vill underlätta arbetskraftsinvandring

I framtiden befarar regeringens utredare att det kan uppstå arbetskraftsbrist i vissa sektorer. För att möta detta föreslår man att regelverket för arbetstillstånd ändras.
Publicerad
Enligt SCB och Ams kan det uppstå brist på högskoleutbildade och erfarna personer inom framför allt bygg- och tekniksektorn på längre sikt. Även inom vård och omsorg kommer behovet att anställa växa spår man.
För drygt två år sedan tillsattes en utredning som skulle undersöka möjligheterna att lättare bevilja arbetstillstånd i branscher där det råder arbetskraftsbrist. Nu är utredningen, under ledning v Lena Hjelm-Wallén, klar. Bland annat föreslås att det ska bli lättare för arbetstagare utanför EU att få tidsbegränsade arbets- och uppehållstillstånd. Gränsen föreslås ligga på två år, med möjlighet till förlängning. Utredarna anser också att bedömningen av vilka yrkesgrupper som ska omfattas bör ligga på Ams och arbetsmarknadens parter. Moderaterna, centern, kristdemokraterna och miljöpartiet har reserverat sig och tycker att arbetsgivaren ensam ska bedöma om det råder arbetsbrist eller inte.
- Jag har svårt för problembeskrivningen. Jag kan inte göra bedömningen att det system vi har i dag har lett till en massa nej, säger Gösta Karlsson, förbundsekonom på Sif.
Han är tveksam till att behovet av arbetskraft kommer att bli så stort att man behöver gå utanför EU:s gränser. På byggsidan har man redan i dag ett inflöde av arbetskraft från de forna öststaterna.
- Det viktigaste för oss är att de kommer hit och arbetar på rimliga villkor. Vi har haft nog av thailändska bärplockare.
Redan i dag finns möjlighet för arbetsgivare att anställa personer med bristkompetens på så kallade specialistkontrakt. De bestämmelserna föreslår utredningen att man lämnar orörda.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.