Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utredare vill underlätta arbetskraftsinvandring

I framtiden befarar regeringens utredare att det kan uppstå arbetskraftsbrist i vissa sektorer. För att möta detta föreslår man att regelverket för arbetstillstånd ändras.
Publicerad
Enligt SCB och Ams kan det uppstå brist på högskoleutbildade och erfarna personer inom framför allt bygg- och tekniksektorn på längre sikt. Även inom vård och omsorg kommer behovet att anställa växa spår man.
För drygt två år sedan tillsattes en utredning som skulle undersöka möjligheterna att lättare bevilja arbetstillstånd i branscher där det råder arbetskraftsbrist. Nu är utredningen, under ledning v Lena Hjelm-Wallén, klar. Bland annat föreslås att det ska bli lättare för arbetstagare utanför EU att få tidsbegränsade arbets- och uppehållstillstånd. Gränsen föreslås ligga på två år, med möjlighet till förlängning. Utredarna anser också att bedömningen av vilka yrkesgrupper som ska omfattas bör ligga på Ams och arbetsmarknadens parter. Moderaterna, centern, kristdemokraterna och miljöpartiet har reserverat sig och tycker att arbetsgivaren ensam ska bedöma om det råder arbetsbrist eller inte.
- Jag har svårt för problembeskrivningen. Jag kan inte göra bedömningen att det system vi har i dag har lett till en massa nej, säger Gösta Karlsson, förbundsekonom på Sif.
Han är tveksam till att behovet av arbetskraft kommer att bli så stort att man behöver gå utanför EU:s gränser. På byggsidan har man redan i dag ett inflöde av arbetskraft från de forna öststaterna.
- Det viktigaste för oss är att de kommer hit och arbetar på rimliga villkor. Vi har haft nog av thailändska bärplockare.
Redan i dag finns möjlighet för arbetsgivare att anställa personer med bristkompetens på så kallade specialistkontrakt. De bestämmelserna föreslår utredningen att man lämnar orörda.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar