Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Trögt i starten för avtal med utländska företag

Inget utländskt företag har tecknat uppgörelse med Sif, sedan parternas överenskommelse kom till om avtal för företag som tillfälligt verkar i Sverige.
Publicerad
I fjol kom PTK och Svenskt Näringsliv överens om att utländska företag som tillfälligt gästspelar i Sverige ska ansluta sig till kollektivavtalen, genom så kallade inrangeringsförhandlingar. Detta gjorde parterna för att slippa fackliga blockader, som det så kallade Waxholmsfallet ledde till. Ett annat skäl var att slippa en lagstiftning på området.
Enligt överenskommelsen ska företag som verkar i Sverige i högst tolv månader, och som sökt tillfälligt medlemskap i Svenskt Näringsliv, förhandla med facket om kollektivavtal. Gängse löneläge i respektive bransch - inte minimilönen - ska vara vägledande för avtalen, men de exakta nivåerna och villkoren ska vara förhandlingsbara.
Ett år efter överenskommelsen är resultatet magert. Inte ett enda företag har träffat något inrangeringsavtal med Sif, eller inlett dylika förhandlingar.
- Vi känner inte till några förhandlingar än. Det är fullt möjligt att förhandlingar kan ha skett på lokal nivå utan att vi vet om det. Vi har inte gjort någon uppföljning, säger CG Hjort, på Sifs förhandlingsenhet.
Överenskommelsen sågs som strategiskt viktig. Varför har Sif inte gjort någon uppföljning om hur avtalet fungerar i verkligheten?
- Vi förväntar oss att avdelningarna hör av sig till oss om de har problem. Har de inte problem hör de inte av sig, säger CG Hjort.
Men om förhandling har skett på lokal nivå, så skulle arbetsgivarförbunden ha känt till det. Det förklarar Tomas Undin på Teknikföretagen.
Varken Teknikföretagen eller Almega har inlett inrangeringsförhandlingar med utländska företag som anställer tjänstemän.
Almega har inte fått en enda ansökan om tillfälligt medlemskap. Teknikföretagen har fört förhandlingar med två eller tre företag som bland annat anställer svetsare, men inte med något företag som anställer tjänstemän. Tomas Undin har ingen säker förklaring.
- Det kan säkert finnas massvis med företag som har hoppat över förhandlingsordningen genom att de inte sökt medlemskap hos oss. Men det vet vi inte, säger han.
CG Hjort har en annan förklaring.
- Verkligheten har inte kommit dit riktigt än. Vi ligger i framkant, säger CG Hjort.
THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.