Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Trögt i starten för avtal med utländska företag

Inget utländskt företag har tecknat uppgörelse med Sif, sedan parternas överenskommelse kom till om avtal för företag som tillfälligt verkar i Sverige.
Publicerad
I fjol kom PTK och Svenskt Näringsliv överens om att utländska företag som tillfälligt gästspelar i Sverige ska ansluta sig till kollektivavtalen, genom så kallade inrangeringsförhandlingar. Detta gjorde parterna för att slippa fackliga blockader, som det så kallade Waxholmsfallet ledde till. Ett annat skäl var att slippa en lagstiftning på området.
Enligt överenskommelsen ska företag som verkar i Sverige i högst tolv månader, och som sökt tillfälligt medlemskap i Svenskt Näringsliv, förhandla med facket om kollektivavtal. Gängse löneläge i respektive bransch - inte minimilönen - ska vara vägledande för avtalen, men de exakta nivåerna och villkoren ska vara förhandlingsbara.
Ett år efter överenskommelsen är resultatet magert. Inte ett enda företag har träffat något inrangeringsavtal med Sif, eller inlett dylika förhandlingar.
- Vi känner inte till några förhandlingar än. Det är fullt möjligt att förhandlingar kan ha skett på lokal nivå utan att vi vet om det. Vi har inte gjort någon uppföljning, säger CG Hjort, på Sifs förhandlingsenhet.
Överenskommelsen sågs som strategiskt viktig. Varför har Sif inte gjort någon uppföljning om hur avtalet fungerar i verkligheten?
- Vi förväntar oss att avdelningarna hör av sig till oss om de har problem. Har de inte problem hör de inte av sig, säger CG Hjort.
Men om förhandling har skett på lokal nivå, så skulle arbetsgivarförbunden ha känt till det. Det förklarar Tomas Undin på Teknikföretagen.
Varken Teknikföretagen eller Almega har inlett inrangeringsförhandlingar med utländska företag som anställer tjänstemän.
Almega har inte fått en enda ansökan om tillfälligt medlemskap. Teknikföretagen har fört förhandlingar med två eller tre företag som bland annat anställer svetsare, men inte med något företag som anställer tjänstemän. Tomas Undin har ingen säker förklaring.
- Det kan säkert finnas massvis med företag som har hoppat över förhandlingsordningen genom att de inte sökt medlemskap hos oss. Men det vet vi inte, säger han.
CG Hjort har en annan förklaring.
- Verkligheten har inte kommit dit riktigt än. Vi ligger i framkant, säger CG Hjort.
THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar