Just nu trummar arbetsgivarna ut budskapet om att höga lägstlöner skapar arbetslöshet och utanförskap, men vilka nivåer de då talar om framgår inte.
Kraftigt höjda lägstlöner finns med i den huvudinriktning inför avtalsrörelsen som Sifs förbundsfullmäktige nu enats om. Däremot bestämde man inte hur höga lägstlönerna bör vara.
- Att inte sätta en siffra tycker jag är fegt. Lägstlönen ska vara över 15 000 kronor, sa Anna Kruuse som representerar de callcenteranställda, Sifs tydligaste låglönebransch.
Det fanns även de som tyckte att lägstlönen borde höjas ännu mer, men Peter Hellberg i förbundsstyrelsen menade att det skulle vara fel att ha en siffra redan i inriktningsbeslutet.
- Det är en fråga som är större än lägstlönerna. Vi måste fortsätta kämpa mot de villkor som gäller i branschen. Frågan är vilken taktik som ger bäst resultat. Som vi bedömer det är det här en konfliktfråga för arbetsgivarna.
De argumenten bet dock inte på Anna Kruuse, som inte tyckte att man skulle vara rädd för att "få smäll på fingrarna".
- Jag förstår att det är en konfliktfråga. Jag är inte feg, jag tar det.
Kompromissen blev att formuleringen av kravet skärptes något. Kraftigt höjda lägstlöner betyder, enligt Peter Hellberg, "inte några hundralappar, utan betydligt mer".
Med en tydlig bredsida riktad mot bonusregnet i näringslivet beslutade Sif också om krav på att medlemmarna ska "garanteras" del av företagens produktivitetsökningar, individuella löneökningar för alla och garantier för reallöneökningar för kollektivet.
För att ta fortsatt ansvar för lönebildningen kräver Sif också att investeringarna i företagen ska öka.
Andra delar av inriktningsbeslutet innebär att all tid som ställs till arbetsgivarens förfogande, även restid, ska betraktas som arbetstid och att den anställde ska ha möjlighet till tjänstledigt för att pröva andra jobb.
På en punkt fick förbundsstyrelsen backa. De var inte beredda att driva kravet på arbetstidsförkortning i år. Motståndet från arbetsgivarna är stort på den punkten och medlemmarna är splittrade.
Kenneth Lundgren, Sif Mellannorrland, påpekade att med det resonemanget skulle det inte bli mycket gjort.
- Att arbetsgivarna är negativa är inget argument. I sådant fall skulle vi aldrig driva några krav.
Fullmäktige beslutade att låta frågan leva ett tag till och skickade den vidare för att låta förhandlingsdelegationerna ta ställning.
NIKLAS HALLSTEDT
Kraftigt höjda lägstlöner finns med i den huvudinriktning inför avtalsrörelsen som Sifs förbundsfullmäktige nu enats om. Däremot bestämde man inte hur höga lägstlönerna bör vara.
- Att inte sätta en siffra tycker jag är fegt. Lägstlönen ska vara över 15 000 kronor, sa Anna Kruuse som representerar de callcenteranställda, Sifs tydligaste låglönebransch.
Det fanns även de som tyckte att lägstlönen borde höjas ännu mer, men Peter Hellberg i förbundsstyrelsen menade att det skulle vara fel att ha en siffra redan i inriktningsbeslutet.
- Det är en fråga som är större än lägstlönerna. Vi måste fortsätta kämpa mot de villkor som gäller i branschen. Frågan är vilken taktik som ger bäst resultat. Som vi bedömer det är det här en konfliktfråga för arbetsgivarna.
De argumenten bet dock inte på Anna Kruuse, som inte tyckte att man skulle vara rädd för att "få smäll på fingrarna".
- Jag förstår att det är en konfliktfråga. Jag är inte feg, jag tar det.
Kompromissen blev att formuleringen av kravet skärptes något. Kraftigt höjda lägstlöner betyder, enligt Peter Hellberg, "inte några hundralappar, utan betydligt mer".
Med en tydlig bredsida riktad mot bonusregnet i näringslivet beslutade Sif också om krav på att medlemmarna ska "garanteras" del av företagens produktivitetsökningar, individuella löneökningar för alla och garantier för reallöneökningar för kollektivet.
För att ta fortsatt ansvar för lönebildningen kräver Sif också att investeringarna i företagen ska öka.
Andra delar av inriktningsbeslutet innebär att all tid som ställs till arbetsgivarens förfogande, även restid, ska betraktas som arbetstid och att den anställde ska ha möjlighet till tjänstledigt för att pröva andra jobb.
På en punkt fick förbundsstyrelsen backa. De var inte beredda att driva kravet på arbetstidsförkortning i år. Motståndet från arbetsgivarna är stort på den punkten och medlemmarna är splittrade.
Kenneth Lundgren, Sif Mellannorrland, påpekade att med det resonemanget skulle det inte bli mycket gjort.
- Att arbetsgivarna är negativa är inget argument. I sådant fall skulle vi aldrig driva några krav.
Fullmäktige beslutade att låta frågan leva ett tag till och skickade den vidare för att låta förhandlingsdelegationerna ta ställning.
NIKLAS HALLSTEDT
