Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken kräver Gunnebo på 600 000 i skadestånd

Sif och IF Metall stämmer Gunnebo Protection i Ödeborg för förhandlingsvägran inför Arbetsdomstolen, AD.
Publicerad
Stämningsansökan lämnas till AD i dag, torsdag.
- Vi vet inte om arbetsgivaren handlat i okunskap eller vad det här beror på, säger Sifs jurist Martin Wästfelt.
- Men vi tycker det här är en viktig fråga då mbl är den mest centrala lagstiftningen för arbetstagarna vid en nedläggning. Då får arbetsgivaren finna sig i att förhandlingar krävs och att det kan dra ut på tiden men att man måste följa spelets regler.
Gunnebos ledning meddelade förra hösten att den planerade lägga ned produktionen av stängsel i Ödeborg, norr om Uddevalla, på grund av dålig lönsamhet.
Något som Sifklubbens ordförande Bo-Anders Hansson ifrågasatt då han, i egenskap av facklig representant i AB Gunnebos styrelse, fått veta att produktionen i Ödeborg är den mest lönsamma i hela koncernen.
Vid förhandlingarna upplevde de fackliga företrädarna att ledningen redan beslutat om nedläggningen och att arbetsgivaren sedan också vägrade slutföra förhandlingarna på lokal nivå.
Den centrala förhandlingen avslutades i oenighet sedan arbetsgivaren vägrat betala skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten.
Av det totala skadeståndet på 600 000 kronor som facken nu begär kräver Sif 200 000 och IF Metall 400 000 kronor.
- Vi har lagt oss på den här relativt höga nivån för att visa på det allvarliga i brottet och för att det ska vara realistiskt att få utdömt, säger Martin Wästfelt.
När Gunnebos ledning i våras beslutade lägga ned all produktion i Ödeborg den 3 november
varslades samtliga 41 anställda. Efter förhandling beslöts att 12 blir kvar, som ska jobba med logistik och lagerhantering.
- Stolptillverkningen har redan flyttats till Frankrike. Men vad som ska hända med nättillverkningen har vi ännu inte fått besked om, säger Bo-Anders Hansson, Sifklubbens ordförande.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."