Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackliga representanter har stort stöd i bolagsstyrelser

Majoriteten av de stora bolagens vd:ar och styrelseordförande är ense om att de fackligt utsedda styrelseledamöterna bidrar till ett positivt arbetsklimat. Det visar en undersökning som PTK gjort.
Publicerad
PTK utbildar runt 300 styrelserepresentanter varje år. Totalt räknar man med att det finns mellan 4 000 och 5 000 förtroendevalda tjänstemän i bolagens styrelser.
I en enkät till bland andra Astra Zeneca, Volvo, Electrolux, Ericsson, Ica, SAS och Telia Sonera har man frågat vd:ar, styrelseordförande och arbetstagarrepresentanter hur de ser på de anställdas deltagande i styrelsearbetet.
Svaren visar bland annat att 88 procent av ordförandena anser att arbetstagarrepresentanterna bidrar till att besluten förankras bättre bland de anställda och 65 procent av vd:arna tycker att det blir lättare att genomföra svåra beslut.
- Vi tolkar det som att vi bidrar med något positivt i styrelserummen, säger Eva Karnehed på PTK.
Å andra sidan anser drygt hälften av bolagens vd:ar att risken ökar för att information läcker ut, och att man riskerar motsättningar i styrelsen. Den bilden delas dock inte av styrelseordförandena där blott nio procent anser att anställdas deltagande i styrelsearbetet ökar risken för motsättningar, lika stor andel som bland arbetstagarrepresentanterna själva.
Totalt menar drygt 90 procent att samarbetsklimatet är bra eller till och med mycket bra.
- Vi gjorde en undersökning för fyra fem år sedan tillsammans med LO. Tendensen är liknande, säger Eva Karnehed.
Arbetstagarrepresentanternas uppgift i styrelsearbetet är tvådelad. Främst ska bolagets bästa stå, men därefter gäller det att bevaka de anställdas intressen.
- I de allra flesta fall är det samma sak. Åtminstone på lång sikt. Genom att skära ned på personalen kan man rädda jobben för andra. Det är en jättejobbig sits, men jag tycker nog ändå att våra representanter går rakryggade ur sådana situationer.
PTK har inga rekommendationer när det gäller fördelningen av det fackliga arbetet, men Eva Karnehed förordar ändå att klubbordförande och styrelserepresentant inte är en och samma person.
- Det är mest praktiskt om man kan sära på rollerna. Vi vet i och för sig vilken mössa vi har på oss om vi går in och förhandlar eller om vi sitter i möte med styrelsen, men det är inte alltid som arbetsgivarna förstår skillnaden. Dessutom är det lämpligt att dela uppdragen med tanke på arbetsbördan.
Facket har rätt till två ordinarie representanter samt två suppleanter i bolag med mer än 25 anställda. I företag med över 1 000 anställda har man laglig rätt till tre ordinarie och tre suppleanter.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."