Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackliga representanter har stort stöd i bolagsstyrelser

Majoriteten av de stora bolagens vd:ar och styrelseordförande är ense om att de fackligt utsedda styrelseledamöterna bidrar till ett positivt arbetsklimat. Det visar en undersökning som PTK gjort.
Publicerad
PTK utbildar runt 300 styrelserepresentanter varje år. Totalt räknar man med att det finns mellan 4 000 och 5 000 förtroendevalda tjänstemän i bolagens styrelser.
I en enkät till bland andra Astra Zeneca, Volvo, Electrolux, Ericsson, Ica, SAS och Telia Sonera har man frågat vd:ar, styrelseordförande och arbetstagarrepresentanter hur de ser på de anställdas deltagande i styrelsearbetet.
Svaren visar bland annat att 88 procent av ordförandena anser att arbetstagarrepresentanterna bidrar till att besluten förankras bättre bland de anställda och 65 procent av vd:arna tycker att det blir lättare att genomföra svåra beslut.
- Vi tolkar det som att vi bidrar med något positivt i styrelserummen, säger Eva Karnehed på PTK.
Å andra sidan anser drygt hälften av bolagens vd:ar att risken ökar för att information läcker ut, och att man riskerar motsättningar i styrelsen. Den bilden delas dock inte av styrelseordförandena där blott nio procent anser att anställdas deltagande i styrelsearbetet ökar risken för motsättningar, lika stor andel som bland arbetstagarrepresentanterna själva.
Totalt menar drygt 90 procent att samarbetsklimatet är bra eller till och med mycket bra.
- Vi gjorde en undersökning för fyra fem år sedan tillsammans med LO. Tendensen är liknande, säger Eva Karnehed.
Arbetstagarrepresentanternas uppgift i styrelsearbetet är tvådelad. Främst ska bolagets bästa stå, men därefter gäller det att bevaka de anställdas intressen.
- I de allra flesta fall är det samma sak. Åtminstone på lång sikt. Genom att skära ned på personalen kan man rädda jobben för andra. Det är en jättejobbig sits, men jag tycker nog ändå att våra representanter går rakryggade ur sådana situationer.
PTK har inga rekommendationer när det gäller fördelningen av det fackliga arbetet, men Eva Karnehed förordar ändå att klubbordförande och styrelserepresentant inte är en och samma person.
- Det är mest praktiskt om man kan sära på rollerna. Vi vet i och för sig vilken mössa vi har på oss om vi går in och förhandlar eller om vi sitter i möte med styrelsen, men det är inte alltid som arbetsgivarna förstår skillnaden. Dessutom är det lämpligt att dela uppdragen med tanke på arbetsbördan.
Facket har rätt till två ordinarie representanter samt två suppleanter i bolag med mer än 25 anställda. I företag med över 1 000 anställda har man laglig rätt till tre ordinarie och tre suppleanter.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.