I dag finansieras 10 procent av den utbetalda a-kassaersättningen av egenavgifter medan 90 procent betalas av staten.
Alliansen vill att den statliga subventionen sänks till 64 procent och att varje a-kassa finansierar resten själv.
Det innebär att en a-kassa med hög arbetslöshet måste höja avgiften kraftigt.
Enligt en beräkning gjord av Riksdagens utredningstjänst innebär förslaget att Sifs medlemmar får en avgiftshöjning för a-kassan, SifAK, på cirka 250 kronor i månaden, medan SACO-förbundens a-kassa och Ledarnas behöver höja cirka 100 respektive 150 kronor i månaden.
Alliansen vill också slopa skattereduktionen på fack- och a-kasseavgiften.
Från 1 juli, då en sänkning av avgiften till inkomstförsäkringen görs, betalar en Sifmedlem med en månadslön på 20 000 kronor 197 kronor i månaden efter skattereduktion, för medlemskapet inklusive inkomstförsäkringen och a-kassan.
Enligt Sifs beräkningar av de borgerliga förslagen skulle motsvarande medlem i stället få betala 530 kronor.
Vilket innebär en höjning med 333 kronor eller nära 170 procent.
Avgiften för den som tjänar 25 000 kronor i månaden skulle höjas från 238 till 585 kronor, för den med en månadslön på 30 000 kronor från 253 till 605 kronor och för den som tjänar 40 000 kronor från 260 till 615 kronor i månaden.
Sifs utredare ser flera risker med alliansens förslag enligt vilket också a-kassan ska bli obligatorisk för alla yrkesverksamma.
Det, i kombination med den kraftiga avgiftshöjningen, kan göra att många medlemmar inte längre anser sig ha råd att också vara med i förbundet.
Alliansen menar att höjningen kompenseras av ett avdrag för förvärvsarbete som för en låginkomsttagare skulle ge cirka 1 000 kronor netto per månad och för en medelinkomsttagare ytterligare cirka 500 kronor.
Men om avgiften till a-kassan "tas ut via deklarationen" försvinner kopplingen mellan facket och kassorna vilket också talar till Sifs nackdel, påpekar utredarna.
De anser också att förbundet kommer att få svårare att hävda sig i konkurrensen med andra förbund som inte behöver höja a-kasseavgiften lika mycket som Sif.
Andra tänkbara följder av alliansens förslag är enligt utredarna att SifAK löper stor risk för att tappa medlemmar, inte minst de som uppfyller villkoren för att vara med i en annan a-kassa med lägre avgift.
Det kan också skapas nya privata kassor som enbart är öppna för medlemsgrupper med låg arbetslöshet.
Sif fortsätter nu försöka påverka partierna inom alliansen att ändra på sitt förslag, både på egen hand och inom TCO.
ANITA TÄPP
Alliansen vill att den statliga subventionen sänks till 64 procent och att varje a-kassa finansierar resten själv.
Det innebär att en a-kassa med hög arbetslöshet måste höja avgiften kraftigt.
Enligt en beräkning gjord av Riksdagens utredningstjänst innebär förslaget att Sifs medlemmar får en avgiftshöjning för a-kassan, SifAK, på cirka 250 kronor i månaden, medan SACO-förbundens a-kassa och Ledarnas behöver höja cirka 100 respektive 150 kronor i månaden.
Alliansen vill också slopa skattereduktionen på fack- och a-kasseavgiften.
Från 1 juli, då en sänkning av avgiften till inkomstförsäkringen görs, betalar en Sifmedlem med en månadslön på 20 000 kronor 197 kronor i månaden efter skattereduktion, för medlemskapet inklusive inkomstförsäkringen och a-kassan.
Enligt Sifs beräkningar av de borgerliga förslagen skulle motsvarande medlem i stället få betala 530 kronor.
Vilket innebär en höjning med 333 kronor eller nära 170 procent.
Avgiften för den som tjänar 25 000 kronor i månaden skulle höjas från 238 till 585 kronor, för den med en månadslön på 30 000 kronor från 253 till 605 kronor och för den som tjänar 40 000 kronor från 260 till 615 kronor i månaden.
Sifs utredare ser flera risker med alliansens förslag enligt vilket också a-kassan ska bli obligatorisk för alla yrkesverksamma.
Det, i kombination med den kraftiga avgiftshöjningen, kan göra att många medlemmar inte längre anser sig ha råd att också vara med i förbundet.
Alliansen menar att höjningen kompenseras av ett avdrag för förvärvsarbete som för en låginkomsttagare skulle ge cirka 1 000 kronor netto per månad och för en medelinkomsttagare ytterligare cirka 500 kronor.
Men om avgiften till a-kassan "tas ut via deklarationen" försvinner kopplingen mellan facket och kassorna vilket också talar till Sifs nackdel, påpekar utredarna.
De anser också att förbundet kommer att få svårare att hävda sig i konkurrensen med andra förbund som inte behöver höja a-kasseavgiften lika mycket som Sif.
Andra tänkbara följder av alliansens förslag är enligt utredarna att SifAK löper stor risk för att tappa medlemmar, inte minst de som uppfyller villkoren för att vara med i en annan a-kassa med lägre avgift.
Det kan också skapas nya privata kassor som enbart är öppna för medlemsgrupper med låg arbetslöshet.
Sif fortsätter nu försöka påverka partierna inom alliansen att ändra på sitt förslag, både på egen hand och inom TCO.
ANITA TÄPP
