Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingen biomedicinsk analytiker utan legitimation

Den som vill kalla sig för biomedicinsk analytiker måste snart skaffa en legitimation, precis som sjuksköterskorna och läkarna. Detta gäller även dietister, ortopedingenjörer och audionomer.
Publicerad
Det finns omkring 11 000 biomedicinska analytiker (BMA) i Sverige. De flesta arbetar på sjukhuslaboratorier där de analyserar patientprover för att hitta spår av bland annat cancer, infektioner och hjärt- och kärlsjukdomar. Efter avslutad examen kan de nu ansöka om en legitimation hos Socialstyrelsen.
Enligt Socialstyrelsen togs det nya beslutet främst för att skydda patienterna.
- Jag tror den här lagändringen är viktig för patienterna. De vet vilken utbildning en legitimerad BMA har. Men den gynnar även oss yrkesverksamma. Genom den nya lagen blir vår yrkestitel skyddad, säger Kristina Andersson, biomedicinsk analytiker på Swedish Match.
Hon har arbetat som BMA i 20 år och ser mycket positivt på den nya lagen.
- Allra helst för oss som arbetar på privatlabb främjar detta. Det ger oss en trygghet. Men jag har pratat med mina gamla kollegor som fortfarande jobbar för landstinget och de är också väldigt nöjda med att få legitimationer.
Förslaget om införande av legitimation för BMA antogs av regeringen den nionde februari och trädde i kraft den första april. Men behandlingen av ansökningarna kan ta tid. Därför har Socialstyrelsen infört en övergångsperiod. Under den perioden ställs inga krav på legitimation.
- Fram till den första april 2007 är det helt okey att vara olegitimerad. Men efter det måste man vara legitimerad för att få kalla sig biomedicinsk analytiker, säger Lena Morgan, fackombudsman på Vårdförbundet.
Det betyder inte att fler inte får fortsätta utöva yrket. Men de som arbetar utan legitimation måste använda en annan yrkestitel, som arbetsgivaren själv bestämmer. Dessutom kommer inga nyanställningar göras av dem som inte har en legitimation efter den första april nästa år.
- Men vi rekommenderar alla att hämta ut sin legitimation. Visst kan man tänka sig att någon som redan är anställd och 60 plus inte gör det. Förutom dem ska alla ha en legitimation, säger Lena Morgan.

ANN-ELIE HANSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."