Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så lite som var fjärde småföretagare nöjd med kollektivavtalen

Många är nöjda med den svenska modellen när det gäller att reglera frågor mellan arbetsgivare och anställda. Men inte alla.<br />- En del känner sig små i de stora systemen, säger Gunvor Engström, vd för Företagarna.
Publicerad
En undersökning som Företagarna gjort nyligen visar att alla inte är nöjda med den svenska modellen. Nästan hälften av de tillfrågade småföretagarna vill ha individuella avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ytterligare 25 procent vill att myndigheterna ska sköta kontrollerna genom lagstiftning. Endast 25 procent av de tillfrågade var nöjda med kollektivavtalen.
- Det finns ingen självklar acceptans för det vi har idag, säger Jens Karlsson, chefsjurist på Företagarna.
Nära 3 800 småföretagare deltog i Företagarnas undersökning. En liknade undersökning gjordes hösten 2005 av Sifo. Då deltog nästan 4 400 företag med upp till 50 anställda, i olika branscher över hela landet. Undersökningen gav ett liknande resultat som Företagarnas.
Hälften av de tillfrågade hade ett kollektivavtal eller hängavtal. Men många av dem som inte styrs av kollektivavtal har andra avtal som är likvärdiga.
- Vissa individuella avtal kan vara minst lika bra som kollektivavtalen, säger Eva Haussling, avdelningschef på Tysk-Svenska handelskammaren.
I Sifos undersökning uppgav 30 procent av småföretagarna att de upplevt problem med kollektivavtalen. Samtidigt ansåg över 40 procent att de är ett stöd i verksamheten. Vilket stärker bilden av att den svenska modellen trots allt anses vara bra.
Men enligt Företagarna finns det skäl att slopa kollektivavtalen. Dels för att ge företagarna en möjlighet att utforma sina avtal efter företagets förutsättningar och de anställdas önskemål. Det är även viktigt att forma avtalen så att alla företagare vill vara med, menar Företagarna.

ANN-ELIE HANSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."