Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så lite som var fjärde småföretagare nöjd med kollektivavtalen

Många är nöjda med den svenska modellen när det gäller att reglera frågor mellan arbetsgivare och anställda. Men inte alla.<br />- En del känner sig små i de stora systemen, säger Gunvor Engström, vd för Företagarna.
Publicerad
En undersökning som Företagarna gjort nyligen visar att alla inte är nöjda med den svenska modellen. Nästan hälften av de tillfrågade småföretagarna vill ha individuella avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ytterligare 25 procent vill att myndigheterna ska sköta kontrollerna genom lagstiftning. Endast 25 procent av de tillfrågade var nöjda med kollektivavtalen.
- Det finns ingen självklar acceptans för det vi har idag, säger Jens Karlsson, chefsjurist på Företagarna.
Nära 3 800 småföretagare deltog i Företagarnas undersökning. En liknade undersökning gjordes hösten 2005 av Sifo. Då deltog nästan 4 400 företag med upp till 50 anställda, i olika branscher över hela landet. Undersökningen gav ett liknande resultat som Företagarnas.
Hälften av de tillfrågade hade ett kollektivavtal eller hängavtal. Men många av dem som inte styrs av kollektivavtal har andra avtal som är likvärdiga.
- Vissa individuella avtal kan vara minst lika bra som kollektivavtalen, säger Eva Haussling, avdelningschef på Tysk-Svenska handelskammaren.
I Sifos undersökning uppgav 30 procent av småföretagarna att de upplevt problem med kollektivavtalen. Samtidigt ansåg över 40 procent att de är ett stöd i verksamheten. Vilket stärker bilden av att den svenska modellen trots allt anses vara bra.
Men enligt Företagarna finns det skäl att slopa kollektivavtalen. Dels för att ge företagarna en möjlighet att utforma sina avtal efter företagets förutsättningar och de anställdas önskemål. Det är även viktigt att forma avtalen så att alla företagare vill vara med, menar Företagarna.

ANN-ELIE HANSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.