kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Trygg-Hansa skor sig efter Estonia-olyckan

Publicerad

Trygg-Hansa skor sig efter Estonia-olyckan (SIF 6/95)

Anhöriga till dödsoffren från Statstjänstemannaförbundet gick miste om en halv miljon per familj för att TCO just bytt försäkring. När TCO nu vill höja dödsfallsbeloppet vill Trygg-Hansa inte kännas vid tidigare prisuppgifter utan kräver en chockhöjning av premien.

Vid årsskiftet kunde vi avslöja att anhöriga till de 63 förtroendevalda från ST polisväsendet som förolyckats vid Estonia-katastrofen bara fick ut 200 000 kronor per familj från sin TCO-försäkring. Medan anhöriga till omkomna från Metall och Kommunal fick en halv miljon mer.

Tidigare var villkoren inom LO och TCO desamma. Men när TCO, efter en strid inom styrelsen, bytte från Folksam till Trygg-Hansa ändrades villkoren.

Ersättningen vid dödsfall i samband med tjänsteresor och fackliga uppdrag för förbundens anställda och förtroendevalda sänktes från 20 (704 000 kr) till 6 basbelopp (211 200 kr). TCO:s samlingsförsäkring innehåller dels en så kallad företagsförsäkring för inventarier, egendom, rättsskydd och ansvar, dels olycksfalls- och tjänstereseförsäkringen.

När Estonia-offrens anhöriga genom försäkringsbytet gick miste om 30 miljoner tyckte Trygg-Hansa att de oförtjänt fick klä skott för kritiken. Sänkningen av ersättningen var TCO:s idé.

En höjning till 20 basbelopp hade bara höjt premien (som för hela samlingsförsäkringen uppgår till cirka en miljon), med någon procent, hävdade Peter Eckerbom på Trygg-Hansa i SIF-tidningen i december förra året (nr 20/94).

När nu TCO efter krav från förbunden försöker förhandla upp dödsfallsbeloppen till den gamla nivån är tongångarna andra.

- Trots att de hävdar att de gör samma riskbedömningar som före Estonia-olyckan kräver de att premien ska höjas med hela 15 till 20 procent, säger Ulf Kraepelien, ekonomiansvar på TCO.

Peter Eckerbom på Trygg-Hansa vill inte kommentera förhandlingarna om en tilläggsoffert.

TOMMY ZETTERWALL

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även