Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

EU-kompromiss gläder facken

De socialistiska och konservativa partigrupperna i EU har förhandlat fram en kompromiss om tjänstedirektivet. Kompromissen innebär bland annat att de svenska kollektivavtalen skyddas.
Publicerad
Ursprungslandsprincipen, som innebär att arbetstagare som är på tillfälligt uppdrag i annat EU-land ska följa hemlandets villkor, är genom kompromissen i princip slopad. I stället ska utstationeringsdirektivet användas, vilket betyder att värdlandets löne- och anställningsvillkor ska gälla. Som förslaget ser ut för tillfället köper TCO tjänstedirektivet utan invändningar.
- Med alla förbehåll för att det kan ändras innan omröstningen. Den kristdemokratiska partigruppen har inte haft sin slutliga diskussion om kompromissen. Men annars är det här en enorm framgång för oss, säger Sture Nordh, TCO:s ordförande.
Omröstningen i parlamentet äger rum i nästa vecka. Men det är bara fråga om den första läsningen. Därefter presenterar kommissionen ett nytt reviderat förslag där man tar hänsyn till parlamentets och ministerrådets synpunkter.
För de svenska fackens vidkommande har den kanske viktigaste frågan varit om man ska ha rätt att kräva att det finns en arbetsgivarrepresentant på plats i det land ett företag utför arbete. De svenska kollektivavtalen förutsätter nämligen att det finns en motpart att förhandla med. I kompromissen får facken den rättigheten.
- De som hade tänkt sig att det skulle gå att dumpa villkoren i länder med högre löner är säkert ledsna nu, säger Sture Nordh.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.